Skolios och Parkinsons sjukdom – symptom, riskfaktorer och behandling

Skolios är en skelettrubbning som gör att ryggraden böjer sig åt sidan. Tillståndet uppträder oftast hos barn och ungdomar under tillväxtåren. Parkinsons sjukdom är däremot en neurologisk sjukdom som orsakar darrningar (tremor) och långsammare rörelser. De två tillstånden är normalt inte relaterade till varandra, även om båda kan påverka kroppens hållning och rörlighet.

Skoliossymptom

Enligt Mayo Clinic kan patienter med skolios utveckla ojämna axlar, en ojämn midja samt en höft som sitter högre än den andra. I vissa fall syns även asymmetri mellan skulderbladen eller i bröstkorgen, särskilt när personen böjer sig framåt.

Riskfaktorer för skolios

Barn som upplever en kraftig tillväxtspurt före puberteten samt personer med skolios i familjen löper högre risk att utveckla tillståndet. Skolios är dessutom något vanligare hos flickor, och svårare former av krökningen diagnostiseras oftare hos dem.

Behandling av skolios

Läkare kan ordinera ett särskilt skolioskorsett för att korrigera ryggradens krökning, särskilt hos barn som fortfarande växer. Vid svår skolios kan en steloperation av ryggraden (spinal fusion) utföras för att räta upp och stabilisera ryggraden. Regelbundna kontroller med röntgen används ofta för att följa krökningens utveckling över tid.

Symptom på Parkinsons sjukdom

Enligt Mayo Clinic kan patienter med Parkinsons sjukdom uppleva darrningar i händerna, långsamhet och svårigheter med fysiska rörelser samt muskelstelhet. Kroppshållningen kan bli böjd framåt, och sjukdomen kan även leda till demens samt svårigheter med automatiska rörelser som armsvängningar vid gång, blinkningar eller leenden.

Riskfaktorer för Parkinsons sjukdom

Äldre människor, män samt personer med Parkinsons sjukdom i familjen har större risk att utveckla sjukdomen. Även långvarig exponering för vissa miljögifter och bekämpningsmedel har kopplats till en ökad risk.

Behandling av Parkinsons sjukdom

Läkare kan behandla låga dopaminnivåer hos Parkinsonpatienter med läkemedel som levodopa, pramipexol eller ropinirol. Djup hjärnstimulering (deep brain stimulation) och fysioterapi kan också användas för att lindra symptomen, förbättra rörligheten och öka livskvaliteten.