Ett blodtrycksvärde består av två siffror: det systoliska trycket (det övre talet) och det diastoliska trycket (det undre talet). Det systoliska trycket mäter trycket i blodkärlen när hjärtat slår, medan det diastoliska trycket mäter trycket mellan hjärtslagen. Högt blodtryck i allmänhet – och högt diastoliskt tryck i synnerhet – kan leda till en rad allvarliga komplikationer.
Enligt American Heart Association signalerar ett diastoliskt värde mellan 80 och 89 mm Hg så kallad prehypertoni, det vill säga ett förhöjt blodtryck som ännu inte klassas som fullt utvecklad hypertoni. Värden på 90 mm Hg eller högre betraktas som höga.
Enligt ScienceDaily.com kan högt diastoliskt tryck leda till att små artärer i hjärnan gradvis försämras. Detta kan i sin tur resultera i skador på mindre områden av hjärnan, vilket på sikt kan påverka hjärnans funktion.
En forskningsstudie publicerad i den tryckta utgåvan av tidskriften Neurology den 25 augusti 2009 visar att personer med högt diastoliskt blodtryck löper ökad risk för minnesproblem och försämring av kognitiva förmågor jämfört med personer som har ett normalt diastoliskt tryck.
Hos yngre människor indikerar högt diastoliskt blodtryck en ökad risk för hjärtinfarkt, njursvikt och stroke. Ju högre värdet är, desto större blir risken för att komplikationer utvecklas över tid. Detta gör det extra viktigt för unga vuxna att regelbundet kontrollera sitt blodtryck.
Enligt Centers for Disease Control and Prevention (CDC) inleds behandlingen oftast med förändringar i kost- och motionsvanor, exempelvis minskat saltintag, regelbunden fysisk aktivitet och viktnedgång vid behov. Behandlingen kan också omfatta läkemedel, såsom diuretika (vätskedrivande mediciner) eller läkemedel som får blodkärlen att slappna av – bland annat ACE-hämmare, kalciumantagonister, alfablockerare och vasodilaterare. Vilken behandling som passar bäst avgörs alltid tillsammans med en läkare utifrån patientens övergripande hälsotillstånd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online