Brustet hjärta-syndrom, även känt som stresskardiomyopati eller takotsubo-syndrom, är ett tillstånd som utvecklas till följd av en starkt stressande situation. Perioder av stor emotionell oro kan få kroppen att producera en onormalt hög mängd stresshormoner. Denna kemiska förändring i kroppen kan leda till att hjärtat tillfälligt förstoras och fungerar sämre, vilket utlöser de typiska symtomen: bröstsmärta och andnöd.
En närståendes död är den vanligaste utlösande orsaken, men syndromet kan även utvecklas efter andra extrema stressituationer, exempelvis en allvarlig olycka, ekonomiska problem eller en plötslig sjukdom. Trots att tillståndet kan kännas skrämmande – symtomen liknar ofta en hjärtinfarkt – finns det effektiva behandlingar som minskar risken för komplikationer.
Eftersom brustet hjärta-syndrom oftast är ett tillfälligt tillstånd kan det hända att ingen aktiv behandling krävs, särskilt om hjärtrytmen är normal och vätska inte har ansamlats i lungorna. Läkaren vill dock vanligtvis övervaka ditt tillstånd, och du kan därför bli inlagd på sjukhus över natten för att utesluta en hjärtinfarkt och säkerställa att hjärtat återhämtar sig som det ska.
Ibland behandlas brustet hjärta-syndrom tillfälligt med en så kallad ACE-hämmare (angiotensinkonverterande enzymhämmare). Denna typ av läkemedel får blodkärlen att vidga sig, vilket minskar den press som läggs på hjärtat till följd av inflödet av adrenalin och noradrenalin – två av de stresshormoner som är kopplade till tillståndet. Enalapril är en av de mest använda ACE-hämmarna, men läkaren kan också förskriva benazepril, ramipril, kaptopril eller perindopril.
Ett annat vanligt behandlingsalternativ är betablockerare. Det beror på att kroppen vid detta tillstånd utsätts för förhöjda nivåer av adrenalin, och betablockerare blockerar kroppens respons på just detta hormon. När läkemedlet tas upp i blodet sjunker blodtrycket, vilket minskar belastningen på hjärtat. Det finns många olika betablockerare på marknaden, och beroende på din situation kan du få acebutolol, esmolol, atenolol eller karvedilol förskrivet.
Om läkaren konstaterar att brustet hjärta-syndrom har orsakat vätskeansamling i lungorna – en möjlig komplikation och ett symtom på tillståndet – kan en urindrivande medicin (diuretikum) förskrivas för att hjälpa kroppen att bli av med överskottsvätskan. Denna vätskeansamling, som medicinskt kallas lungödem, kan i värsta fall leda till att hjärtats högra kammare sviktar, vilket i sin tur kan ge upphov till ventrikelflimmer eller arytmier (rytmstörningar).
I mycket allvarliga fall av brustet hjärta-syndrom, särskilt när tillståndet leder till ventrikelflimmer, kan en automatisk extern defibrillator (AED) behövas. Apparaten levererar en elektrisk stöt till hjärtat, vilket kan få det att återgå till en normal rytm. I sjukhusmiljö används motsvarande teknik för att snabbt stabilisera patienter med livshotande rytmstörningar.
De flesta som drabbas av brustet hjärta-syndrom återhämtar sig helt inom några veckor, och risken för återfall är låg. Regelbundna kontroller hos läkare, hantering av stress samt en hälsosam livsstil med motion och god sömn kan bidra till en smidig återhämtning och minska risken för framtida hjärtproblem. Kontakta alltid vården omedelbart om du upplever bröstsmärta eller andnöd, eftersom symtomen kan vara svåra att skilja från en verklig hjärtinfarkt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online