Sjukdomar i myelinskidan: en översikt

Vad är myelinskidan?

Din myelinskida består av skyddande lager av fettvävnad som omger hjärnan och klär nervfibrerna. Dess viktigaste uppgift är att isolera nerverna och snabba upp överföringen av elektriska signaler genom kroppen. När myelinskidan skadas kan dessa signaler försvagas eller helt upphöra, vilket leder till olika neurologiska besvär.

Flera sjukdomar kan drabba myelinskidan, bland annat multipel skleros, akut disseminerad encefalomyelit, adrenoleukodystrofi och adrenomyeloneuropati, Lebers hereditära optikusneuropati samt tropisk spastisk parapares.

Multipel skleros

Den vanligaste sjukdomen i myelinskidan är multipel skleros (MS), ett tillstånd där områden av myelinskidan i hjärnan, ryggmärgen och ögonen är svårt skadade eller helt förstörda. Sjukdomen är kronisk och kan ge symtom som synrubbningar, känselbortfall, trötthet och rörelseproblem.

Akut disseminerad encefalomyelit

Akut disseminerad encefalomyelit (ADEM) är ett sällsynt inflammatoriskt tillstånd som drabbar nerver i ryggmärgen och hjärnan. Det uppstår vanligtvis efter en virusinfektion och drabbar oftast barn och unga vuxna. De flesta tillfrisknar, men tillståndet kräver snabb medicinsk behandling.

Adrenoleukodystrofi och adrenomyeloneuropati

Dessa sällsynta ärftliga metabola sjukdomar drabbar framför allt unga pojkar. Adrenoleukodystrofi visar sig vanligtvis hos pojkar mellan 4 och 8 års ålder, medan adrenomyeloneuropati debuterar under tonåren eller tidig vuxenålder. Båda kännetecknas av skador på myelinskidan i kombination med nedsatt funktion i binjurarna, vilket kan påverka hormonbalansen och nervsystemet.

Lebers hereditära optikusneuropati

Vid Lebers hereditära optikusneuropati leder demeyelinisering – det vill säga skador på myelinskidan – till partiell blindhet. Tillståndet är en ärftlig mitokondriesjukdom som är vanligare hos män och som oftast debuterar mellan 15 och 35 års ålder.

Tropisk spastisk parapares

Tropisk spastisk parapares, ofta kallad HTLV-associerad myelopati, orsakas av en infektion med humant T-lymfotropt virus (HTLV). Sjukdomen förvärras gradvis över tid och angriper myelinskidan i ryggmärgen, vilket leder till stelhet och svaghet i benen samt problem med gångförmågan.