En benscintigrafi är en speciell radiologisk undersökning som används för att granska skelettet och identifiera kemiska och fysikaliska förändringar som har uppstått i benvävnaden. Detta beskriver Lancaster General Health, en regional vårdgivare i Lancaster County med över hundra års erfarenhet inom vården. Undersökningen utförs av erfarna och utbildade nuklearmedicinska radiologer och kan upptäcka många olika typer av förändringar i skelettet.
Benscintigrafi används för flera olika ändamål. Undersökningen kan identifiera cancerceller som växer i skelettet och bedöma effektiviteten av cancerbehandling, både före och efter att behandlingen ges. Den kan även användas för att utreda bentrauma när vanliga röntgenbilder inte räcker till, lokalisera frakturer som är svåra att hitta, bestämma frakturers ålder samt upptäcka eller utvärdera infektioner i benet.
Dessutom kan benscintigrafi hjälpa till att ta reda på orsaken till oförklarlig skelettsmärta samt upptäcka vissa skelettsjukdomar, exempelvis artros, tumörer eller Pagets sjukdom.
Undersökningen inleds med att ett ämne som kallas radionuklid injiceras i kroppen. Ämnet sprutas in i en blodåder med en nål och tar sig direkt ut i blodbanan. Detta steg kan ge en viss smärta. Radionukliden är ett radioaktivt ämne som samlas i de delar av skelettet som påverkas av något av de tillstånd som nämns ovan.
I dessa områden – så kallade "heta fläckar" – avger ämnet gammastrålning. Strålningen fångas upp av en bildgivande kamera som långsamt skannar kroppen och gör det möjligt för radiologerna att se delar av skelettet som inte syns på en vanlig röntgenbild.
Resultatet av en benscintigrafi är antingen normalt eller onormalt. Vid ett normalt fynd fördelas det radioaktiva ämnet jämnt genom hela skelettet, vilket framstår som grått i alla delar av bilden. Vid ett onormalt fynd ses istället en ökad ansamling av ämnet i vissa områden och en minskad ansamling i andra.
Områden med ökad ansamling kallas "heta fläckar", medan områden med minskad ansamling kallas "kalla fläckar". Särskild uppmärksamhet ägnas åt de heta fläckarna, eftersom ämnet samlas just där ett problem finns.
Risken vid en benscintigrafi är mycket liten. En viss smärta kan kännas när ämnet injiceras, men den radioaktiva exponeringen är så låg att ingen behandling krävs. Det finns dock en liten risk att patienten får en allergisk reaktion mot ämnet. Detta drabbar oftast personer som redan är allergiska mot läkemedel, kontrastmedel, skaldjur eller latex.
Om du är allergisk mot något av detta bör du informera din läkare och diskutera riskerna i förväg. Gravida och ammande kvinnor bör också rådfråga sin läkare innan undersökningen, liksom patienter med andra medicinska tillstånd som kan innebära ytterligare risker. Ta alltid upp dina frågor och funderingar med din läkare innan undersökningen genomförs.
Eftersom undersökningen tar tid och patienten måste ligga stilla under hela tiden är det viktigt att resa sig långsamt efteråt. Att resa sig för hastigt, i kombination med det injicerade ämnet, kan orsaka yrsel eller svimningskänsla.
Under de närmaste 24–48 timmarna bör patienten dricka rikligt med vätska och gå på toaletten så ofta som möjligt för att hjälpa kroppen att göra sig av med resterna av ämnet. Dessutom bör inga fler radionuklidundersökningar genomföras inom 24–48 timmar efter varje undersökning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online