Hyperkalemi – orsaker, symtom, diagnos och behandling

Hyperkalemi innebär att halten kalium i blodet är för hög. Kalium är ett viktigt mineral som behövs för att nerver, muskler och hjärtat ska fungera normalt, men för höga nivåer kan vara farliga. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna, symtomen, hur diagnosen ställs och vilken behandling som ges.

Orsaker

• Njurarna ansvarar normalt för att utsöndra överskottet av kalium via urinen. Därför är njursjukdomar den vanligaste orsaken till hyperkalemi – exempelvis akut eller kronisk njursvikt, lupus (SLE) eller avstötning efter en njurtransplantation.

• Aldosteron är ett hormon som reglerar balansen mellan kalium och natrium i kroppen. Vid Addisons sjukdom kan aldosteronproduktionen bli för låg, vilket kan leda till förhöjda kaliumvärden i blodet.

Symtom

• Många personer med hyperkalemi har inga symtom alls. När symtom förekommer kan de innefatta oregelbunden hjärtrytm, muskelsvaghet, trötthet, andnöd, stickningar eller domningar samt illamående. I svåra fall kan förlamning uppstå.

Diagnos

• Hyperkalemi upptäcks med ett blodprov som visar förhöjd halt kalium i serumet.

• Ett EKG (hjärtkurva) kan påvisa livshotande rytmrubbningar, exempelvis AV-block eller bradykardi (onormalt långsam hjärtrytm).

Behandling

• Den akuta behandlingen fokuserar på att stabilisera hjärtats funktion och snabbt sänka kaliumnivån i blodet.

• Intravenöst insulin eller natriumbikarbonat flyttar kalium från blodet in i cellerna. Diuretika (vätskedrivande läkemedel) ökar utsöndringen av kalium via njurarna, medan bindande hartser (t.ex. Kayexalate) byter ut kalium mot natrium i tarmen.

• Vid svår hyperkalemi kan dialys behövas, särskilt om njurfunktionen är nedsatt.

Kost och livsstil

• Efter en diagnos bör du begränsa kaliumrik mat, exempelvis bananer, potatis, tomater, persikor, nötter, vitt bröd, pasta och charkuterivaror.

• Minska intaget av transfetter, som finns i kakor, kex, tårtor, pommes frites, munkar, bearbetade livsmedel och margarin. Välj istället magra proteinkällor, fisk och bönor, och laga maten med hälsosamma oljor som olivolja eller annan vegetabilisk olja.

• Undvik alkohol, tobak och stora mängder koffein. Sikta på 6–8 glas vatten per dag och motionera måttligt – cirka 30 minuter fem dagar i veckan. Rådfråga alltid din vårdpersonal innan du startar en ny kost eller ett nytt träningsprogram.