Ett hiatusbråck (diafragmabråck) uppstår när ett hål bildas i mellangärdet – muskeln som skiljer bröstkorgen från bukhålan. Genom denna öppning kan en del av magsäcken tränga upp i brösthålan. Ett litet bråck ger ofta inga symtom alls och behöver sällan behandlas; många lever med bråcket utan att ens veta om det.
Är bråcket däremot större kan mat och magsyra samlas och pressas tillbaka upp i matstrupen. Detta kan leda till gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) med återkommande halsbränna och sura uppstötningar som följd. Vid besvär finns flera effektiva sätt att lindra symptomen – först genom livsstilsförändringar och läkemedel, och i svårare fall genom kirurgi.
Ett mindre hiatusbråck som orsakar besvär kan ofta hanteras enklast genom att ändra sina dagliga vanor. Har du övervikt kan viktnedgång minska risken för sura uppstötningar och halsbränna, samtidigt som det gynnar hälsan i stort. Ät även mindre portioner – det minskar trycket mot magsäcken och därmed risken att syran tränger upp i matstrupen. Hjälper dessa åtgärder inte tillräckligt finns flera typer av läkemedel som kan dämpa bildningen och frisättningen av magsyra.
Receptfria syraneutraliserande medel, så kallade antacida som Tums och Maalox, ger kortvarig lindring vid sura uppstötningar. De verkar genom att kontrollera syramängden i magsäcken, vilket minskar risken att syran stänker upp i matstrupen genom bråcket.
H2-blockerare, som finns både receptfria och på recept, hindrar syran från att frisättas i magsäcken genom att blockera kroppens histaminreceptorer. Vanliga exempel är ranitidin och famotidin – de verksamma ämnena i preparaten Zantac respektive Pepcid. Medlen är effektiva men kan ge biverkningar som yrsel, dåsighet, muntorrhet och förändrad tarmfunktion.
De mest effektiva läkemedlen mot gastroesofageal reflux är protonpumpshämmare, exempelvis pantoprazol och esomeprazol. De är det dyraste alternativet och fungerar genom att blockera syraproduktionen, vilket ger matstrupen tid att läka. Eftersom de kan orsaka magont är det bäst att använda lägsta möjliga dos.
När mediciner och livsstilsförändringar visat sig otillräckliga, eller om bråcket är så stort att det orsakar inre blödningar eller symtom som andnöd och andningssvårigheter, rekommenderas operation för långvarig lindring. En operationsmetod är att dra tillbaka den utträngda delen av magsäcken genom hålet i mellangärdet, placera tillbaka magsäcken i buken och förminska öppningen. Andra alternativ är att rekonstruera den nedre matstrupsmunnen (sfinktern) eller att ta bort bråcksäcken. Din läkare avgör vilken metod som passar dig bäst.
Operationen kan utföras via buken (laparotomi) eller genom bröstkorgsväggen (torakotomi). Den föredragna metoden är dock titthålskirurgi (laparoskopi), där ett litet snitt görs i bukväggen och en smal kamera används för att lokalisera och reparera bråcket under övervakning på en skärm. Metoden är betydligt mindre invasiv och lämnar minimala ärr. Vilken teknik som väljs beror i slutändan på bråckets svårighetsgrad och din läkares bedömning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online