Medan höga kortisolnivåer ofta förknippas med hjärt-kärlsjukdom kan även lågt kortisol vara ett tecken på underliggande sjukdom. Patienter med nedsatt sköldkörtelfunktion har beskrivit symtom på lågt kortisol som kan innefatta en svag eller darrande känsla, en ständigt aktiverad kamp-eller-flykt-reaktion, plötsliga utbrott av ilska, obehag i gruppsituationer, nervsmärtor genom hela kroppen, att koffein får en lugnande effekt samt täta toalettbesök. En överstressad livsstil pekas ofta ut som den främsta boven när binjurarnas kortisolproduktion saktar ner.
Binjuretrötthet är ett tillstånd där binjurarna producerar för lite kortisol, men ibland går det inte att hitta någon diagnosbar orsak till problemet. Steroider med medicinskt definierade användningsområden, exempelvis preparat som ges vid svåra ledvärk eller andningsbesvär, kan hejda binjurarnas egen produktion och därmed hindra bildningen av kortisol. Diskutera med din läkare om riskerna med lågt kortisol om du behandlas med steroider.
Kortisol kan blockeras av steroidläkemedel eftersom ämnet kemiskt liknar kroppens egna steroidhormoner. Medicinska lösningar på problemet inkluderar att använda steroidfria alternativ när det är möjligt, hålla steroidbehandlingar så korta som möjligt samt variera mellan behandlingsdagar och behandlingsfria dagar. Alla dessa strategier kan bidra till att bevara binjurens hälsa under en steroidbehandling.
Patienter med kroniskt trötthetssyndrom har visat sig ha kortisolbrist i blodet. För att undersöka om syntetiskt kortisol kunde förbättra funktionen hos dessa patienter fick försökspersoner behandling med hydrokortison, den syntetiska formen av kortisol, och resultaten jämfördes mot en placebogrupp. De trötthetsdrabbade mådde bättre en tid, men det visade sig att steroidersättningen på lång sikt ledde till ytterligare binjureinsufficiens.
En studie publicerad i tidskriften Journal of Affective Disorders visade att terapi med fokus på beteendeförändringar, för att förbättra utfall och symtom hos patienter med kronisk trötthet, även kunde hjälpa patienterna att höja sina kortisolnivåer.
En rapport från 2009 i Journal of Psychoneuroendocrinology anger att barn med Aspergers syndrom, en specifik form av autism, också kan ha låga kortisolnivåer. När vi vaknar stiger kortisolnivåerna normalt sett, vilket tros förbereda både kroppen och hjärnan för dagen. Barn med Aspergers syndrom uppvisar inte denna naturliga kortisolökning, och forskarna misstänker därför att denna biokemiska obalans kan ligga bakom de onormala och repetitiva beteenden som ofta kännetecknar dessa barn.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online