
Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är ett tillstånd som kan utvecklas efter att en person upplevt svår trauma. National Center for PTSD klassificerar syndromet som en ångestsjukdom, och det uppstår när någon bevittnar eller är inblandad i en skräckinjagande händelse där hen känner att sitt eget eller andras liv är hotat. Ofta upplever personen i situationen att hen saknar all kontroll och därmed inte kan påverka utfallet.
Trots att PTSD länge ansågs vara en rent psykisk störning har studier visat att det även sker fysiska förändringar i hjärnan hos personer med diagnosen – särskilt när det gäller minnet. Vid en presentation vid Veterans Affairs Medical Center i San Francisco år 2008 kopplade fysikern Norbert Schuff direkt PTSD till en betydande krympning av hippocampus, den del av hjärnan som bearbetar minnen. Detta gäller framför allt krigsrelaterad PTSD, men även personer som utsatts för svåra övergrepp drabbas.
Mera sällsynt kan neurokemiska förändringar påverka hur minnet fungerar efter den utlösande händelsen. När ett traumatiskt skeende inträffar kan fysiska förändringar i hippocampus göra det omöjligt att bilda nya informationskopplingar och lagra ny information i minnet. Förändringar i amygdala – hjärnans centrum för emotionellt minne – kan dessutom leda till en bristande rädsla- och skräckreaktion som kommuniceras till hippocampus som ett felaktigt minne. Allvarlig hjärnskada i samband med den utlösande händelsen har också kunnat orsaka minnesförlust till följd av skadade nerver.
Minnesförlust i samband med PTSD handlar inte nödvändigtvis bara om oförmågan att minnas händelser. Personer med PTSD kan utveckla afasi, ett tillstånd som innebär svårigheter att förstå talade ord samt att hitta rätt ord för att uttrycka sig och sina idéer. Detta är ett mycket frustrerande tillstånd, eftersom man vet exakt vad man vill säga men hjärnan vägrar samarbeta. En person med afasi byter ut ord eller begrepp mot det ord hen egentligen söker – exempelvis "Jag gick till giraffen idag och köpte en ny blå" i stället för "Jag gick till affären idag och köpte en ny hatt". Afasi beror på direkt skada på hjärnan.
Övergrepp under uppväxten kan lämna fragmenterade eller helt saknade minnen av händelserna före eller efter övergreppen. Kroniska övergrepp kan leda till att minnen före en viss ålder blir oåtkomliga. Ett fragmenterat minne är alltså mer än en emotionell undvikandereaktion – det beror på en faktisk atrofi av hippocampus. PTSD hos barn kan drastiskt påverka hur de lär sig och bearbetar ny information under resten av livet.
Prefrontala cortex är den del av hjärnan som reglerar den emotionella responsen på yttre stimuli. Den samarbetar med amygdala, som styr hur korttidsminnet omvandlas till långtidsminne. Amygdala skapar också kopplingen mellan en stark emotionell reaktion och hur den reaktionen lagras i långtidsminnet. När prefrontala cortex och amygdala fungerar dåligt kan balansen i dessa minneskopplingar rubbas. Med andra ord kan personen få antingen extremt starka känsloreaktioner på händelser eller ingen reaktion alls. Det är just den emotionella upplevelsen av en händelse som gör att den kan lagras i långtidsminnet.
Om du eller någon i din närhet upplever minnesproblem i samband med trauma är det viktigt att söka professionell hjälp. Behandlingsformer som traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (TF-KBT) och EMDR har visat god effekt vid PTSD och kan hjälpa hjärnan att återhämta sig. En tidig insats ökar chanserna till återhämtning och minskar risken för bestående kognitiva besvär.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online