Åderbråck – orsaker, symtom, behandling och förebyggande råd

Åderbråck är utvidgade vener som ofta ser vridna ut och har en mörkt lila färg. I princip vilken ven som helst kan drabbas, men åderbråck uppstår oftast i ben och fötter. Under graviditet kan åderbråck även bildas i underlivet. Hemorrojder är en form av åderbråck som kan utvecklas runt ändtarmsöppningen, ofta till följd av kronisk förstoppning eller ansträngning vid tarmtömning.

Vissa personer känner inte alls av sina åderbråck, medan andra får besvär som är så besvärande att medicinsk eller kirurgisk behandling behövs.

Betydelse

Enligt det amerikanska hälsodepartementet (U.S. Department of Health and Human Services) drabbas cirka 55 procent av amerikanska kvinnor och 45 procent av amerikanska män av någon form av venproblem. Bland personer över 50 år drabbas ungefär hälften av åderbråck.

För vissa är åderbråck främst ett kosmetiskt problem, medan de för andra orsakar obehag eller smärta. Ibland är åderbråck dessutom ett tecken på en underliggande cirkulationsrubbning som behöver behandlas.

Orsaker

Tyngdkraften är den främsta orsaken till åderbråck. Kroppsviktens tryck, i kombination med gravitationen, gör att venerna i ben och fötter måste arbeta extra hårt för att pumpa blodet tillbaka mot hjärtat. När detta tryck blir starkare än de enkelriktade klaffarna i venerna samlas blodet och ger upphov till åderbråck.

Risken att utveckla åderbråck ökar med åldern, ärftliga faktorer, övervikt och graviditet. Hormonella förändringar i samband med puberteten och klimakteriet, liksom användning av hormonläkemedel som innehåller östrogen och gestagen, ökar även risken. Skador eller trauma mot benen, yrken som innebär långvarigt sittande eller stående samt solexponering kan hos vissa människor ytterligare öka risken för åderbråck.

Symtom

I många fall ger åderbråck inga besvär och syns endast som mörkblå eller lila, snörliknande vener. De kan vara förhöjda eller se vridna ut.

När symtom förekommer kan åderbråck ge en tung, trött känsla i benen eller fötterna som förvärras vid långvarigt sittande eller stående. Bultande värk, brännande känsel, svullnad och kramper kan också förekomma. Ibland kliar åderbråcken, särskilt när de sitter på underbenen och fötter.

Behandling

Lindriga fall behandlas med motion, högläge för benen och kompressionsförband för att lindra besvären och förhindra att symtomen förvärras. Vid mer allvarliga fall – särskilt om sår bildas eller smärtan är kraftig – kan medicinsk behandling behövas.

Läkaren utför oftast en ultraljudsundersökning för att ta reda på orsaken till dina åderbråck, och du kan remitteras vidare till en kärlkirurg. Den vanligaste behandlingen är skleroterapi, där en lösning sprutas direkt in i de drabbade venerna. Det får venerna att svälla, klibba ihop och stängas. Blodflödet genom ådern upphör, varpå den omvandlas till ärrvävnad och bleknar. Andra behandlingsmetoder är lasersirurgi, ambulatorisk flebektomi, kirurgisk ligering samt endoskopisk kärlkirurgi.

Förebyggande

Att förebygga åderbråck handlar i stor utsträckning om livsstils- och aktivitetsförändringar:

• Begränsa solexponeringen och använd solskydd – det minskar risken för åderbråck, särskilt i ansiktet och på överkroppen.
• Daglig motion förbättrar cirkulationen och stärker venerna.
• Gå ner i vikt för att minska pressen på benen vid stående och sittande.
• Korsa inte benen när du sitter, och lyft gärna upp benen så ofta som möjligt för att förbättra cirkulationen och hindra blodet från att stanna upp.
• Elastiska stödstrumpor kan vara hjälpsamma i vissa fall.
• En kost rik på fibrer och med lågt saltinnehåll förebygger förstoppning och vätskeansamling – båda faktorer som ökar risken för åderbråck.