Prostatakörteln ingår i det manliga reproduktionssystemet. Den är valnötsstor (cirka 3 x 4 cm), ligger under urinblåsan och omsluter urinröret – den kanal som leder urinen från blåsan. Prostatan producerar en mjölaktig, alkalisk vätska som neutraliserar den sura vätskan som innehåller spermier. Detta ökar spermiernas rörlighet och minskar surhetsgraden i slidvätskan, vilket gör det möjligt för spermier att simma upp mot livmoderhalsen.
Prostatasjukdomar är vanliga hos män över 50 års ålder. Här går vi igenom de tre mest förekommande tillstånden samt hur de diagnostiseras och behandlas.
Prostatit är en inflammation i prostatakörteln. Den kan orsakas av en bakteriell infektion, exempelvis E. coli, och hänger ofta samman med urinvägsinfektion eller sexuellt överförbara sjukdomar. Typiska symtom är täta och brännande urinering, droppande urinström eller svårigheter att komma igång med urineringen, samt smärta i underlivsområdet. Enligt Mayo Clinic behandlas akut bakteriell prostatit med antibiotika i upp till fyra veckor, medan kronisk prostatit kräver längre och ibland upprepade behandlingsperioder.
Vissa personer utvecklar kronisk prostatit och/eller kronisk bäckensmärta utan tydlig orsak. Dessa patienter kan få alfablockerare (Uroxatral, Cardura) för att slappna av muskulaturen över blåsmunnen, samt icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (aspirin, ibuprofen) mot smärtan. Vissa läkare rekommenderar även prostatarektal massage för att lindra kongestion i körteln, men vetenskapliga belägg för denna metods effektivitet saknas i stort sett.
Godartad prostataförstoring, benign prostatahyperplasi, är mycket vanlig hos män över 50 år. Prostatan växer och trycker mot urinröret, och kan även pressa mot andra strukturer som urinblåsan. Symtomen inkluderar försvagad urinström, droppande urin och oförmåga att tömma blåsan helt, vilket leder till täta toalettbesök, plötsliga trängningar och ibland smärta i blåsområdet samt inkontinens. Vanliga komplikationer är blåskatarr och urinsten i blåsan.
Behandlingen av BPH inleds ofta med läkemedel. Finasterid kan krympa prostatan vid mild förstoring, medan alfablockerare (Flomax, Cardura) slappnar av prostata muskulatur tillräckligt för att minska trycket mot urinröret och underlätta urinering. Om besvären kvarstår behövs oftast kirurgisk behandling. Den vanligaste metoden är transuretral resektion av prostatan (TURP), som utförs via urinröret. Andra alternativ är laserprostatektomi, öppen kirurgisk prostatektomi, nålablation där radiofrekventa vågor genererar värme som förstör prostatavävnad, samt insättning av metalliska stent (nätstrumpor) som håller urinröret öppet.
Prostatacancer tenderar att utvecklas på prostatans utsida, vilket gör att sjukdomen oftast inte ger några symtom i tidiga stadier. När tumören växer liknar symtomen dem vid BPH, med urineringssvårigheter. Smärta i nedre delen av ryggen tyder ofta på att cancern hunnit sprida sig. Tumörtillväxten drivs av androgener (manliga könshormoner), och förhöjda nivåer av prostataspecifikt antigen (PSA) i blodet kan bidra till bedömningen av tumörens storlek.
Eftersom prostatacancer ofta utvecklas långsamt och inte alltid orsakar allvarliga problem, kan läkaren särskilt hos äldre män rekommendera aktiv övervakning utan direkt behandling. Enligt National Cancer Institute kan yngre män (50–60 år) med längre förväntad livslängd ha större nytta av aktiv behandling. Kirurgiska alternativ inkluderar radikal prostatektomi, där prostatan och närliggande lymfknutor tas bort. De flesta män väljer nervbesparande teknik, men risken för erektionsproblem och impotens kvarstår. Om cancern spridits omfattar behandlingen extern strålterapi och hormonbehandling som hämmar produktionen av manliga hormoner. Som ett alternativ till operation och yttre strålning kan vissa välja implantation av radioaktiva kapslar (brakyterapi). Vid mer avancerad cancer kombineras ofta flera behandlingsformer.
Alla män över 50 bör genomgå regelbundna, årliga prostataundersökningar och vara uppmärksamma på förändringar i urineringsmönstret som kan tyda på prostataförstoring eller annan sjukdom. Tidig upptäckt förbättrar i hög grad behandlingsmöjligheterna.
PSA-testet mäter nivåerna av prostataspecifikt antigen i blodet och kan indikera tumörtillväxt. Rutinmässig screening av alla män med testet är dock omdebatterad, eftersom många olika faktorer kan påverka PSA-nivån. Förhöjda värden kan i värsta fall leda till onödiga medicinska ingrepp när ingen cancer föreligger. Testet är FDA-godkänt för användning hos män över 50 år och spelar också en viktig roll som uppföljningsinstrument under pågående behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online