Blindtarmsinflammation är en behandlingsbar sjukdom som kännetecknas av en infekterad eller inflammerad blindtarm. Om problemet dock inte åtgärdas omgående – vanligtvis genom att blindtarmen opereras bort i en så kallad appendektomi – är risken mycket hög att den brister. Johns Hopkins Children's Center (JHCC) rapporterar att blindtarmsinflammation enbart i USA leder till att 77 000 barn läggs in på sjukhus varje år.
Blindtarmen är ett litet, långt och ihåligt organ – ofta beskrivet som en påse eller ett rör – i matsmältningssystemet. Den liknar en finger till form och storlek och har ingen känd biologisk funktion, vilket är anledningen till att dess borttagning inte orsakar några komplikationer. Blindtarmen ligger i nedre högra delen av buken, på platsen som kallas McBurneys punkt, och är fäst vid tjocktarmen nära övergången mellan tjock- och tunntarm.
Blindtarmsinflammation uppstår när blindtarmen blir infekterad eller blockerad, vilket gör att den svullnar upp med var och snabbt förökande bakterier. Lämnas den obehandlad kan blindtarmen brista inom en till tre dagar, vilket utsätter resten av kroppen för allvarlig infektionsrisk när bakterierna sprider sig – och kan i värsta fall leda till döden inom några timmar.
Blindtarmsinflammation är vanligast bland unga i åldern cirka 10 till 30 år. Trots det har många läkare svårt att ställa diagnosen, eftersom symtomen överlappar med andra tillstånd, exempelvis magsjuka. Enligt JHCC är fyra tillförlitliga symtom på blindtarmsinflammation hos barn:
Även om aptitlöshet samt illamående och kräkningar är vanliga tecken på blindtarmsinflammation hos vuxna, menar JHCC att dessa symtom inte är en tillförlitlig indikator på tillståndet hos barn. Andra symtom som kan förekomma i båda grupperna är diarré och en svullen buk, där det senare är särskilt vanligt hos spädbarn – en grupp som i övrigt sällan drabbas av blindtarmsinflammation.
Den etablerade och universella behandlingen av blindtarmsinflammation hos barn är att operera bort blindtarmen så snart som möjligt för att förhindra infektion i händelse av bristning. Det finns två operationsmetoder. Den första, traditionella metoden innebär att blindtarmen tas bort genom ett snitt vid McBurneys punkt med vanliga kirurgiska instrument. Den andra metoden använder ett laparoskop – en fiberoptisk apparat i pennbredd med monterad ljuskälla och kamera – vilket gör att organet kan tas bort genom ett mindre hål som läker snabbare och ger mindre ärrbildning.
Behandlingen ser annorlunda ut om blindtarmen redan har brustit. Barnet läggs då fortfarande in på sjukhus, men får först antibiotika för att hejda spridningen av bakterier. Om var ansamlas i buken och bildar en abscess kan läkarna även behöva sticka genom huden för att tömma vätskan innan operationen. Först när infektionen är under kontroll – vilket kan ta allt från några veckor till två månader – utförs själva appendektomin.
Ett barn löper större risk att drabbas av en brusten blindtarm än en vuxen, eftersom föräldrar ofta förbiser barnens specifika symtom i början – de tror till exempel att det bara rör sig om en vanlig magont – vilket leder till försenad behandling. Tecken på en brusten blindtarm inkluderar mycket hög feber, upp emot 40 grader Celsius, dov smärta utbredd i hela buken, högt antal vita blodkroppar, kräkningar och svaghet. När dessa symtom föreligger krävs akut vård omedelbart.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online