Gallsten bildas i gallvätskan och ligger kvar i gallblåsan. De uppstår främst genom att kalciumsalter och kolesterol kristalliseras och klumpar ihop sig. Vissa faktorer ökar risken för att utveckla gallsten, bland annat övervikt, kvinnligt kön och hög ålder.
När en gallstensattack inträffar kan symtom som illamående och kraftiga magsmärtor uppstå. Smärtan kan ibland vara mycket intensiv, särskilt om en sten fastnar i gallgången. Det finns dock flera olika behandlingsmetoder att tillgå, beroende på hur allvarliga besvären är.
Det händer att gallsten upptäcks av en slump i samband med rutinundersökningar för andra åkommor. I sådana fall ger stenarna oftast inga symtom alls, och läkaren brukar då rekommendera en avvaktande hållning. Man följer helt enkelt upp situationen för att se om några besvär utvecklas med tiden.
Om gallstenen eller symtomen är tillräckligt allvarliga kan kirurgi bli aktuellt, där hela gallblåsan tas bort. Vid titthålskirurgi (laparoskopi) görs ett litet snitt, och gallblåsan avlägsnas med hjälp av smala instrument. Vid öppen kirurgi görs däremot ett större snitt i buken innan gallblåsan tas ut. Återhämtningen efter titthålskirurgi är oftast betydligt kortare.
Det finns en medicin som heter ursodiol, även kallad gallsalter, som kan användas för att lösa upp små gallstenar. Nackdelen är att behandlingen kan pågå i flera år, och tabletterna kan behöva fortsätta användas för att förhindra att nya stenar bildas.
Ljudvågsterapi är ytterligare ett behandlingsalternativ. Vid denna metod riktas ljudvågor med mycket hög frekvens mot gallblåsan för att sönderdela stenarna i mindre bitar. Därefter ges ofta ursodiol-tabletter för att lösa upp eventuella fragment som blir kvar.
Ett annat alternativ är behandling via kateter. När katetern har förts in i gallblåsan sprutas en lösning in som gradvis löser upp gallstenen. Processen tar några timmar och har visat goda resultat när det gäller att förhindra återfall.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online