Många människor är inte ens medvetna om att de har ett ljumskbråck förrän de besöker sin läkare för en rutinundersökning. Ofta ger bråcket inga som helst tecken eller symtom på att det existerar. En person kan dock upptäcka en utbuktning i ljumsken när hen reser sig upp. Denna utbuktning orsakas av en tarmdel som tränger ut genom bukväggen, och det är viktigt att söka medicinsk vård för den. Här följer information om tecken, symtom, orsaker och behandlingar vid ljumskbråck.
Ibland ger ett ljumskbråck inga som helst tecken på sin existens förrän du reser dig upp och upptäcker en utbuktning, eller när du hostar eller anstränger dig. Den som har ett ljumskbråck märker oftast utbuktningen på någon av sidorna om blygdbenet. Du kan också känna smärta i ljumsken vid hostning, lyft eller när du böjer dig framåt. Det är dessutom vanligt med en dragande känsla eller tyngdkänsla i området.
Män drabbas av denna typ av bråck betydligt oftare än kvinnor. Ibland kan den utträngda tarmdelen glida ner i pungen – i sådana fall kallas bråcket för ljumskpungsbråck (inguinoskrotalt bråck). Det kan då uppstå smärta och svullnad i pungen och testiklarna. Kvinnor är i stället mer benägna att utveckla bråck i lårbenskanalen (femuralkanalen) på grund av en svaghet där. De märker vanligtvis utbuktningen tillsammans med smärtsamma symtom redan vid enkla vardagssysslor.
De flesta ljumskbråck hos barn beror på en medfödd svaghet i bukväggen. Uppskattningsvis drabbas faktiskt 5 av varje 100 barn av ett ljumskbråck. Hos små barn kan bråcket visa sig när barnet hostar, gråter eller anstränger sig under en normal tarmtömning. Hos äldre barn blir bråcket synligt när barnet står upp, hostar eller pressar, samt i samband med tarmtömning.
De flesta ljumskbråck orsakas av en försvagad bukvägg i kombination med ett ökat tryck i buken. Även om vissa ljumskbråck inte verkar ha någon uppenbar orsak alls, beror de flesta bråck hos barn på att en naturlig öppning i bukhinnan inte slutit sig ordentligt efter födseln. Bråck som utvecklas senare i livet antas bero på en försvagning av bukväggen till följd av åldrande, tidigare bukkirurgi, intensiv och kronisk hosta, eller fysiskt krävande aktiviteter som belastar området.
Ljumskbråck kan växa sig större över tid om de lämnas obehandlade. Bråcket kan skapa tryck och bli smärtsamt i de omgivande områdena. Om ett bråck hos en man lämnas utan behandling kan det breda ut sig ner i pungen och testiklarna, vilket orsakar svullnad och smärta.
Ett obehandlat bråck kan också leda till att en tarmslinga fastnar i bukväggen där bråcket uppstod. Detta kan orsaka kraftig smärta och blockera tarmfunktionen till den grad att du varken kan få avföring eller släppa ut gaser. Illamående och kräkningar kan dessutom förekomma. Detta är ett mycket allvarligt tillstånd, eftersom den instängda tarmen får sitt blodflöde avskuret och vävnaden börjar dö. När detta händer kallas det för strangulering (inklämning) av tarmen, och tillståndet är livshotande. Akut kirurgi krävs då snarast möjligt.
Om du föds med en försvagning i bukväggen finns det tyvärr inte mycket du kan göra för att helt förebygga ett ljumskbråck. Däremot finns det flera saker du kan göra för att minska belastningen på dina bukmuskler:
Att bära ett bråckband botar för övrigt inte bråcket. Det kan ge viss lindring under en kort period, men själva skadan kvarstår ändå.
Oftast upptäcker läkaren bråcket genom en enkel fysisk undersökning. Om bråcket inte besvärar dig och är relativt litet kan läkaren välja att avvakta och regelbundet följa utvecklingen. Om bråcket däremot har växt och orsakar kraftiga besvär är operation det enda alternativet för att åtgärda det permanent.
De två huvudsakliga operationsmetoder som används för att reparera ett ljumskbråck är herniorrafi (där bråcksäcken läggs tillbaka och försvagade vävnader sys ihop) och hernioplasti (där ett nät placeras för att förstärka bukväggen). Vilken metod som passar bäst avgör din läkare utifrån bråckets storlek och dina individuella förutsättningar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online