Lupus och reumatoid artrit (RA) är båda kroniska inflammatoriska sjukdomar. Den största skillnaden är att lupus kan drabba i princip vilken del av kroppen som helst, medan RA främst uppstår i lederna i händer och fötter.
Båda sjukdomarna är autoimmuna, vilket innebär att kroppens eget immunförsvar fungerar fel och attackerar kroppens egna vävnader istället för virus eller andra inkräktare. Hos personer med lupus kan immunförsvaret angripa hud, njurar, hjärta, lungor och leder, medan det vid RA huvudsakligen riktar sig mot ledernas slemhinnor.
Båda tillstånden kan drabba både män och kvinnor, men diagnostiseras betydligt oftare hos kvinnor. Personer i alla åldrar kan insjukna, men lupus upptäcks vanligtvis hos patienter mellan 15 och 40 års ålder, medan reumatoid artrit är vanligast mellan 40 och 60 års ålder. Även ärftlighet och hormonella faktorer tros spela en roll för risken att utveckla någon av sjukdomarna.
Gemensamma symtom för båda tillstånden är trötthet, feber och ledvärk. Patienter med lupus kan dessutom uppvisa hudutslag – ofta ett fjärilsformat utslag över kinderna och näsryggen – samt munsår och överkänslighet mot solljus. Vid RA är det vanligt med röda, svullna och stela händer, särskilt på morgonen, liksom viktnedgång och allmän sjukdomskänsla.
RA diagnostiseras genom en kombination av fysisk undersökning, blodprov och röntgenundersökningar. Blodproven visar ofta förhöjda värden av reumatoid faktor och antikroppar mot CCP. Diagnosen lupus är en mer omfattande process: patienten måste uppvisa minst fyra av de elva kriterier som tagits fram av American College of Rheumatology, exempelvis utslag i ansiktet, munsår, ledvärk, njurpåverkan eller blodbrist.
Den vanligaste behandlingen för båda tillstånden är receptbelagda icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) samt kortisonpreparat (kortikosteroider), som båda dämpar inflammationen. Vid svårare former används även så kallade DMARD-läkemedel, exempelvis metotrexat, samt biologiska läkemedel som påverkar immunsystemets aktivitet. Behandlingsplanen anpassas alltid individuellt utifrån sjukdomens svårighetsgrad och patientens behov.
Kontakta din läkare om du upplever ihållande ledvärk, stelhet, trötthet eller återkommande feber utan tydlig orsak. En tidig diagnos och snabb behandlingstart kan förbättra prognosen avsevärt vid både lupus och reumatoid artrit och minska risken för bestående skador på leder och organ.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online