Den som någon gång drabbats av en panikattack vet hur hjälplös och handlingsförlamad man kan känna sig. Uppskattningsvis kommer minst en av 75 personer världen över att drabbas av minst en panikattack under sin livstid. Enbart i USA söker omkring 40 miljoner vuxna medicinsk hjälp för tillståndet.
Symtomen vid en panikattack kommer oftast plötsligt och utan förvarning. Det är troligen den mest intensiva ångestkänsla du någonsin kommer att uppleva. En person som genomgår en panikattack känner ofta att hjärtat slår i ett rasande tempo, får andningssvårigheter, en nästan förlamande skräck som fyller hela kroppen, bröstsmärta, yrsel, illamående och darrningar. Det kan också kännas som om man är på väg att bli galen eller till och med dö.
Panikattacken kommer plötsligt och består av en kombination av de symtom som nämns ovan. Tillståndet kallas panikångestsyndrom och diagnostiseras när en person upplever svåra och plötsliga episoder av panik eller ångest. Även om panikattacker inte är livshotande kan de fylla personen med skräck och en stark känsla av att tappa kontrollen och förlora förståndet. En person har inte en panikattack om hon befinner sig i en verkligt livshotande situation eller lider av ett medicinskt tillstånd med samma symtom som en panikattack.
En attack når full intensitet inom de första minuterna efter debut. Det kan sedan ta allt från 30 minuter till flera timmar innan attacken avtar. Många som drabbas för första gången söker därför akut vård på sjukhusets akutmottagning, eftersom symtomen lätt förväxlas med hjärtinfarkt eller andra allvarliga tillstånd.
Tre fjärdedelar av dem som drabbas av panikattacker är kvinnor. Panikångestsyndromet verkar främst drabba personer i 20–30-årsåldern och tenderar att minska när man närmar sig 40-årsåldern. Det är mycket ovanligt att en äldre person drabbas av en attack för första gången. Vissa forskare har upptäckt att personer som känt sig övergivna under barndomen verkar löpa större risk att utveckla syndromet, även om det givetvis kan drabba emotionellt stabila människor också. Man tror att även hos en i övrigt frisk person finns det någon form av emotionell eller ångestrelaterad problematik som ligger bakom syndromets debut.
Tidigare förstod de flesta medicinska experter inte panikångestsyndromet fullt ut, och man trodde att det orsakades av ett djupt rotat psykologiskt problem. Numera betraktar många experter syndromet som ett fysiskt problem orsakat av en störning i kroppens metabola system. Forskning har visat att det finns en avvikelse i locus coeruleus, en liten nervcellskärna belägen i hjärnstammen. Denna del av hjärnan styr funktioner som hjärtslag och andning samt andra viktiga kroppsfunktioner. Även om forskningen och de fynd som gjorts pekar på ett fysiskt ursprung, anser fortfarande många within vården att syndromet har en betydande psykologisk komponent.
Även om en panikattack inte är livshotande kan den hota det liv en person normalt lever. Den som drabbas av återkommande attacker börjar ofta undvika vissa aktiviteter och platser som hen annars skulle besöka. Om du lider av återkommande panikattacker är det bäst att söka medicinsk behandling så snart som möjligt och samtidigt lära dig mer om tillståndet. Panikångestsyndrom går att behandla, och de flesta återfår sitt normala mående inom veckor eller månader efter att ha fått rätt behandling.
Panikattacker behandlas med tre olika typer av läkemedel. Antidepressiva har visat sig kunna blockera attackerna helt, utan långsiktiga beroendeproblem. Det kan dock ta från flera veckor upp till flera månader innan de verkar fullt ut. Lugnande medel av typen bensodiazepiner har godkänts mot panikattacker i över ett decennium. Biverkningarna är få och dessa preparat verkar stoppa en pågående attack nästan omedelbart. Nardil är ett effektivt läkemedel som dock endast används som sista utväg. Vid behandling med Nardil är det viktigt att noggrant följa läkarens kost- och läkemedelsrestriktioner, eftersom underlåtenhet att göra det kan leda till kraftigt förhöjt blodtryck. Läkemedlet reserveras för de fall där inget annat tycks hjälpa mot panikattackerna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online