En förstorad sköldkörtel är ofta ett av de allra första tecknen på att någon form av störning håller på att utvecklas i denna viktiga körtel i det endokrina systemet. Förstoringen varnar läkare för flera möjliga sjukdomar som kan ge upphov till en mängd olika komplikationer i kroppen.
En förstorad sköldkörtel kallas ofta för struma. Det är ett av de tidigaste tecknen på att en sköldkörtelsjukdom kan föreligga. Struma bildas oftast till följd av okontrollerad tillväxt av sköldkörtelknutor. Dessa klumpar av sköldkörtelceller utvecklas inuti körteln – vanligtvis under loppet av flera år – och växer tills de börjar ge symtom, eller också upptäcks de av en slump i samband med annan undersökning, till exempel en magnetkameraundersökning (MR) eller datortomografi (CT). Knutorna ger sällan några märkbara symtom förrän de är väl utvecklade.
Även om sådana knutor är mycket vanliga, särskilt hos äldre vuxna, är endast cirka 5 procent cancerogena. En nodule kan vara misstänkt cancerös om lymfkörtlarna under käken är svullna, eller om knutan växer snabbt, känns hård och orsakar smärta. Cancerogena knutor kan dessutom orsaka heshet samt svårigheter att svälja eller andas. Andra symtom kan vara en sorts kittlande känsla i halsen. I mycket framskridna fall kan struman till och med synas genom huden ovanför sköldkörteln på halsens framsida.
Knutorna kan vara fyllda med vätska (cystor) eller fasta, och de förekommer betydligt oftare hos kvinnor – cirka 80 procent av alla fall gäller kvinnor. Intressant nog är det dock männen som löper större risk att utveckla sköldkörtelcancer som en följd av knutor. En läkare bör alltid undersöka misstänkta förändringar av det här slaget. Trots det lever många vuxna hela livet utan att någonsin få veta att de har knutor i sin sköldkörtel. Det är ändå viktigt att läkaren utreder misstänkta tillväxter för att kunna utesluta cancer eller komplikationer som Hashimotos sjukdom eller Graves sjukdom.
En struma tyder ofta på Hashimotos sjukdom, en kronisk inflammation i sköldkörteln som orsakas av onormala antikroppar i blodet och vita blodceller som attackerar och skadar sköldkörtelcellerna. Det är en autoimmun sjukdom där kroppen felaktigt instruerar immunsystemet att förstöra körtelns egna celler. Denna attack försämrar körtelns förmåga att producera livsviktiga hormoner, vilket leder till hypotyroidism – en underfunktionell sköldkörtel. Typiska symtom är trötthet, förhöjt blodkolesterol, hes röst, uppblåsthet i ansiktet, blek eller torr hud, förstoppning, viktökning, depression samt torrt hår och spruckna naglar.
En förstorad sköldkörtel kan även orsakas av Graves sjukdom. Liksom vid Hashimotos beror störningen på en felriktad attack mot sköldkörteln – men resultatet blir precis det motsatta. Sjukdomen ger upphov till hypertyreos, det vill säga en överfunktionell sköldkörtel. Enligt Mayo Clinic innefattar komplikationerna bland annat utstående ögon (så kallad Graves oftalmopati), tåriga ögon, diarré, oregelbundna tarmrörelser, nedsatt fertilitet, viktnedgång, darrande händer, trötthet, hjärtklappning, irritabilitet, oregelbunden mens och kraftig svettning.
Kontakta din läkare om du upptäcker en knöl eller svullnad på halsens framsida, får svälj- eller andningssvårigheter, blir hesh utan förklaring eller upplever symtom som kraftig trötthet, viktförändringar eller hjärtklappning. Med enkla blodprov och en ultraljudsundersökning kan orsaken oftast fastställas snabbt, och de flesta sköldkörtelsjukdomar går idag väl att behandla.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online