Skolios är en skelettsjukdom som orsakar en onormal krökning av ryggraden på minst 10 grader när den betraktas framifrån. Tillståndet förekommer hos cirka 3 procent av befolkningen och drabbar flickor dubbelt så ofta som pojkar. Mindre än 1 procent av alla skoliosfall är dock så allvarliga att de kräver kirurgisk behandling.
Orsaken till skolios är ofta okänd, och tillståndet kan vara svårt att upptäcka innan barnet börjar växa. Det finns tre huvudtyper av skolios: medfödd, neuromuskulär och idiopatisk. Skolios kan dessutom orsakas av artros, degeneration av mellankotskivorna samt andra hälsoproblem, exempelvis tumörer som påverkar ryggradens krökning.
Kurvor som mäter mindre än 10 grader kräver sällan behandling, medan kurvor över 40 grader ofta behöver opereras.
Medfödd skolios uppstår när kotorna i ryggraden inte bildas eller separeras helt under fosterutvecklingen. Detta resulterar i trekantiga kotor som inte ligger rätt i förhållande till varandra.
Neuromuskulär skolios uppstår i samband med neurologiska sjukdomar som innebär skadade nerver, exempelvis muskeldystrofi, ryggmärgsbråck (spina bifida) och cerebral pares.
Idiopatisk skolios har ingen känd orsak och är den vanligaste formen. Den delas in i tre undertyper beroende på när den upptäcks: infantil skolios upptäcks upp till 3 års ålder, juvenil skolios mellan 3 och 10 års ålder, och adolescent skolios efter 10 års ålder fram tills att skelettet är fullt utvecklat.
Tidig insats kan bromsa utvecklingen av skolios. Vid hälsoundersökningar brukar läkaren be barnet böja sig framåt i midjan för att kontrollera ryggradens och skulderbladens inriktning. Andra rutinundersökningar inkluderar balansövningar och nervtester. Om det finns tecken på skolios kan en röntgenundersökning beställas för att följa kurvans utveckling över tid. Många skolor utför även regelbundna skolioskontroller i samband med de årliga hälsokontrollerna.
Onormala krökningar av ryggraden som syns från sidan är inte skolios. Kyfos är en onormal krökning sett från sidan där ryggraden böjs framåt i övre delen, även kallad puckelrygg. Lordos är en onormal krökning där ryggraden är onormalt konkav i nedre eller övre regionen, ofta benämnd svankrygg.
Det finns flera behandlingsalternativ som kan bromsa tillståndets utveckling. En ryggkorsett kan användas för att sakta ner progressionen av kurvan, oftast om barnet har minst två års kvarvarande tillväxt innan skelettet hunnit mogna. Progressionen fortsätter dock ofta när korsetten inte längre används.
Träning för att bibehålla rörligheten i muskulaturen kan vara hjälpsamt, liksom kiropraktisk manipulation av ryggraden. Det finns dock inga studier som visar att dessa metoder stoppar skoliosens progression. Kurvor större än 40 grader kräver ofta kirurgi för att korrigera, stabilisera eller sammanfoga de skadade kotorna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online