Skolioskirurgi är ett stort ingrepp som syftar till att räta ut och stabilisera en krökt ryggrad. Som vid all kirurgi finns det risker att känna till. Här går vi igenom de vanligaste komplikationerna vid skoliosoperationer, hur de förebyggs och vad som händer om de uppstår.
All kirurgisk behandling medför en risk för infektion. Vid skolioskirurgi är risken dock låg, eftersom vävnaderna kring ryggraden läker snabbt. För att eliminera skadliga bakterier får patienten antibiotika före, under och efter operationen – en metod som kallas profylaktisk antibiotikabehandling. Uppstår en infektion ändå kan ytterligare en operation krävas för att rengöra det drabbade området, och behandling med antibiotika fortsätter då antingen via tabletter eller intravenöst.
De implantat som används vid operationen, exempelvis krokar och skruvar, kan med tiden lossna eller gå sönder. I sådana fall kan en ny operation bli nödvändig för att åtdraga eller byta ut materialet.
Blödning är en naturlig reaktion vid varje operation. Kirurger minimerar blodförlusten genom att noggrant kontrollera blodflödet och, i många fall, använda hypotensiv anestesi – en teknik som sänker blodtrycket under ingreppet för att minska blödningen. Det blod som samlas upp under operationen filtreras och återförs till patientens kropp, en process som kallas autotransfusion.
Större operationer kan utlösa bildning av blodproppar. Även om det är ovanligt kan en propp färdas till lungorna och försämra syretillförseln i kroppen. Förebyggande åtgärder inkluderar blodförtunnande läkemedel, kompressionsstrumpor samt tidig mobilisering med benövningar efter operationen.
Skador på ryggmärgen eller nerverna är ovanliga, men kan inträffa. Kirurger arbetar med mycket noggranna tekniker och övervakar ryggmärgen kontinuerligt under ingreppet med hjälp av elektrisk signalregistrering, så kallad intraoperativ neuroövervakning. På så sätt kan förändringar upptäckas i realtid och åtgärdas omedelbart.
Generell anestesi medför egna risker, exempelvis huvudvärk, svårigheter att svälja, förändringar i hjärtfrekvens eller i sällsynta fall stroke. Innan operationen går därför en anestesiolog igenom patientens sjukdomshistoria för att identifiera riskfaktorer och anpassa narkosen efter patientens behov.
Ibland kan den kraftiga rätning av ryggraden som sker under operationen förvärra revbenspuckeln eller andra skevheter i kroppsformen. I svåra fall kan utskjutande revben behöva tas bort, vilket i värsta fall kan leda till progressiv skolios där revbenskorgens funktion permanent påverkas. Dessutom kan korrigeringen av sidokurvan oavsiktligt minska ryggradens naturliga svank – ett tillstånd som kallas flatback-syndrom – vilket kan försämra den övergripande hållningen och ryggradsställningen.
Komplikationer vid skolioskirurgi är ovanliga tack vare modern teknik, noggrann planering och god övervakning under och efter ingreppet. Genom att känna till riskerna och tala öppet med ditt kirurgteam kan du gå in i operationen med trygghet och realistiska förväntningar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online