Visual Analog Scale (VAS): Så mäter man smärta objektivt

Hur en människa uppfattar smärta – oavsett ålder, kön eller etnisk bakgrund – är extremt subjektivt. Två patienter med samma skada kan beskriva sin upplevelse på helt olika sätt. Det gör det svårt för vårdpersonal att bedöma hur mycket smärta varje enskild patient faktiskt upplever. Den visuella analoga skalan, ofta förkortad VAS efter den engelska benämningen Visual Analog Scale, utvecklades just i detta syfte: att omvandla en subjektiv upplevelse till ett mätbart värde.

Vad är VAS och hur fungerar den?

Den visuella analoga skalan består av ett kort eller ett pappersark med en rät linje på 10 centimeter uppritad. I ena änden av linjen står "Ingen smärta" och i andra änden "värsta tänkbara smärta". Patienterna får i uppgift att ange sin smärtnivå i vila, under aktivitet och efter rörelse, och markerar sedan med ett streck eller kryss på linjen var deras smärta befinner sig mellan de båda ytterligheterna.

Avståndet från linjens vänstra ände till patientens markering mäts i centimeter eller millimeter och omvandlas till ett numeriskt värde. Detta ger vårdpersonalen ett konkret mått som kan dokumenteras och följas över tid.

Skalans ursprung

Ursprungligen innehöll smärtskalor hela 101 olika smärtnivåer, men flera studier visade att de flesta människor inte kunde skilja på så många nivåer på ett tillförlitligt sätt. Det visade sig dock att patienter mycket väl kunde rangordna sin smärta på en skala från 0 (ingen smärta) till 10 (värsta tänkbara smärta), där de tio nivåerna mellan ytterpunkterna motsvarar en centimeters mellanrum på den tio centimeter långa linjen.

Utöver den klassiska pappersversionen används numera även digitala varianter av VAS, bland annat elektroniska skjutreglage i appar och patientnära system, vilket underlättar registrering och analys av smärtdata.

Fördelar med VAS inom vården

VAS hjälper vårdpersonal att fastställa varje patients exakta smärtnivå före, under och efter rörelse. Detta gör det betydligt lättare att dosera smärtlindrande läkemedel korrekt. Patienten får då varken mer eller mindre medicin än vad han eller hon faktiskt behöver.

En korrekt smärtbedömning minskar risken för både underbehandling, vilket kan förlångsamma läkningsprocessen och öka lidandet, och överbehandling, vilket innebär onödiga biverkningsrisker. Skalan används därför brett inom exempelvis akutsjukvård, postoperativ vård, rehabilitering och smärtmottagningar.