När en person drabbas av en skada är det vanligt att få en mängd olika råd om självbehandling. Ett av de mest förekommande råden är att applicera värme på det drabbade området. Värmande salvor, värmekuddar och självvärmande sportförband används ibland för detta ändamål. Men innan dessa produkter fanns på marknaden fanns den beprövade metoden att använda en varmvattenflaska, ofta kallad värmeflaska. Även om den inte är lika vanlig som förr använder många fortfarande gärna värmeflaskor för att lindra besvär efter skador.
I århundraden har människor använt olika behållare fyllda med hett vatten för att hålla sängarna varma under natten. Med tiden utvecklades konstruktionen och användningen av dessa behållare till den värmeflaska vi känner igen idag. En modern värmeflaska är vanligtvis tillverkad av gummi eller ett liknande material, i en design som patenterades av uppfinnaren Slavoljub Eduard Penkala. I takt med att tekniken gav människor nya och bättre sätt att hålla sina hem varma tappade värmeflaskan popularitet som sängvärmare. Användningen försvann dock inte helt, eftersom man upptäckte fördelarna med att använda flaskan på specifika kroppsdelar för muskelavslappning och smärtlindring.
Att applicera värme på en stukad eller skadad kroppsdel har en rad terapeutiska fördelar. När värmen tränger in i kroppen förbättras cirkulationen i det drabbade området. Blodflödet till ytan ökar och musklerna slappnar av, vilket hjälper till att minska spasmer, enligt OSU Medical Center. Inflammation i lederna kan lindras med hjälp av en värmeflaska, vilket ger mindre stelhet. Viktigast av allt är att värme applicerad på ett skadat område kan minska känsligheten för smärta. Även om effekterna är tillfälliga kan lindringen vara ett värdefullt steg mot en lyckad återhämtning.
År 2006 presenterade Dr. Brian King vid institutionen för fysiologi vid University College London resultaten från en vetenskaplig studie om värmeens effekter vid smärtlindring. I studien använde han rekombinant DNA-teknik för att studera både värme- och smärtreceptorer på molekylär nivå. Det han upptäckte var att värme, applicerad på huden över det drabbade området, aktiverar kroppens värmereceptorer. När dessa väl är aktiverade blockerar de kemiska signaler som annars utlöser kroppens smärtreceptorer.
Effekten är kortvarig – högst en timme. Fynden bekräftar dock att behandling av skadade områden med värme, till exempel med en värmeflaska, kan minska smärta på molekylär nivå med samma fördelar som farmakologiska smärtstillande medel.
Att kombinera värmeterapi med medicinsk smärtlindring kan ge ett bättre resultat. Värme och medicin som verkar tillsammans kan neutralisera smärtreceptorer och ge längre varande komfort. Dessutom kan en värmeflaska användas kontinuerligt på det drabbade området, vilket ger lokal lindring under tiden mellan doserna av smärtstillande medicin. Detta kan vara en stor fördel för dem som inte vill förlita sig enbart på läkemedel för att må bättre.
Innan du använder en värmeflaska vid skador är det viktigt att kontrollera att den fungerar som den ska. Trasiga lock, defekta tätningsringar och revor kan göra att det heta vattnet läcker ut. Beroende på vattnets temperatur kan allvarliga brännskador uppstå. Eftersom tryck kan öka värmenivåerna bör inget tryck utövas på flaskan när den väl ligger mot kroppen – detta är ytterligare en vanlig orsak till brännskador. Även om vattnet i flaskan bör vara ordentligt uppvärmt för att ge effektiv smärtlindring får det aldrig kokas.
Värmeflaskor bör inte användas för att behandla smärta i områden som blöder eller som behandlas med strålterapi, enligt OSU Medical Center.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online