
Nervsystemet är ett av kroppens allra viktigaste system. Det består till stor del av celler – nerver – som genom evolutionen har specialiserats på att fungera som signalkanaler och föra information från kroppen till hjärnan eller ryggmärgen. Det autonoma nervsystemet överför enbart enkel och brådskande information fram till ryggmärgen, där så kallade aktionsnerver omedelbart skickar signaler vidare till rätt muskler. Det är dessa reflexer som gör att en person instinktivt drar tillbaka handen från en hett föremål. Information som inte är akut, exempelvis texturen hos ett objekt, skickas däremot till hjärnan för mer noggrann bearbetning.
Det sensoriska nervsystemet skyddar kroppen genom att hjälpa oss undvika farliga eller skadliga situationer och miljöer. Om en person gör något som skadar kroppen talar smärtan om att sluta innan skadan blir för stor. Är något för hett eller för kallt drar sig personen undan för att förhindra ytterligare skada. Smärta fungerar alltså som kroppens inbyggda varningssystem.
Nervceller har utvecklats för att överföra information i form av elektriska impulser. Nervens sensoriska ände reagerar på stimuli – värme, kyla, tryck, kompression med mera – genom att avfyra en elektrisk impuls som vandrar vidare till andra nerver. En kedja av nerver transporterar sedan informationen till centrala nervsystemet, det vill säga ryggmärgen eller hjärnan.
Det finns två huvudtyper av sensoriska nerver: de som skickar meddelanden endast till ryggmärgen och de som skickar meddelanden hela vägen till hjärnan, eventuellt via ryggmärgen. Nerverna som kommunicerar enbart med ryggmärgen är reflexnerverna – de får en person att dra bort fingrarna från ett hett föremål. Denna handling kräver inte hjärnan och måste ske omedelbart. De nerver som för information till hjärnan bär däremot på data som behövs för mer medvetna och genomtänkta beslut.
Sensoriska nerver räknas till de längsta cellerna i hela kroppen. Den sensoriska nerv som löper från stortån upp till ryggmärgens bas är faktiskt kroppens längsta cell. Även inne i ryggmärgen tenderar sensoriska nerver att vara längre än övriga nerver. Orsaken är hastighet: det tar tid att överföra information mellan celler, och ju färre celler i kedjan, desto snabbare färdas signalen. Eftersom smärta är både viktig och tidskänslig har kroppen anpassat sig efter detta.
Den mest grundläggande missuppfattningen om smärta är att den är något enbart negativt. I verkligheten hindrar smärta oss från att skada oss själva på många olika sätt. Smärtreceptorer i armar och ben avslöjar när en lem sträcks eller vrids för långt, vilket förebygger skador från översträckning. Smärta i benen och bröstet signalerar att en person sprungit för långt och skyddar därmed mot livshotande överansträngning. Utan smärta skulle vi helt enkelt inte kunna skydda vår egen kropp.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online