Den pågående covid-19-pandemin har haft en djupgående inverkan på sjukvården världen över, och patienter med akut stroke utgör en särskilt utsatt grupp. Oro har väckts för att ambulanssjukvården och sjukvårdsinrättningarna för akut stroke underutnyttjas under pandemin – något som riskerar att leda till allvarliga konsekvenser för patienternas hälsa. Flera faktorer bidrar till det minskade antalet strokepatienter som söker sig till sjukhuset under pandemin:
Strokepatienter kan vara rädda för att bli smittade när de söker akutvård eller under sjukhusvistelsen. Denna oro kan försena eller helt hindra dem från att känna igen strokesymtom och söka vård i tid, vilket leder till att färre akuta stroketillbud når sjukhuset.
Allmänhetens ökade medvetenhet och oro kring covid-19-symtom, såsom feber och hosta, kan överskugga förmågan att känna igen typiska strokesymtom. Personer som drabbas av stroke kan därför feltolka sina symtom som covid-19, vilket leder till felaktig självdiagnos och fördröjd behandling.
Pandemins störningar har påverkat kollektivtrafiken, och patienter kan ha svårt att hitta säkra transportsätt för att nå akutmottagningen i tid. Dessutom kan omfördelning av resurser och kapacitetsbegränsningar under pandemin förlänga larm- och utryckningstiderna, vilket ytterligare försvårar för strokepatienterna.
Många sjukvårdssystem har utsatts för oöverträffad press under pandemin på grund av det stora inflödet av covid-19-patienter. Strokepatienter kan därför tveka att söka sig till akutmottagningen eller annan vård, eftersom de uppfattar resurserna som begränsade eller oroar sig för att utgöra en belastning för vården.
Trots olika informationsinsatser kan det fortfarande finnas kunskapsluckor i allmänheten kring vikten av att snabbt söka vård vid akuta strokesymtom – även under en pandemi. Vissa patienter förstår därför inte fullt ut hur angeläget läget är eller vilka konsekvenser en fördröjd behandling kan få, vilket bidrar till den minskade vårdkonsumtionen.
Det minskade antalet strokepatienter som söker akutvård får allvarliga följder för patienternas prognos. Data tyder på att patienter som drabbas av stroke under pandemin löper ökad risk att avlida eller drabbas av bestående funktionsnedsättning. Detta understryker det kritiska behovet av att säkerställa kontinuitet i vården för strokepatienter och effektivt hantera de hinder som försvårar deras tillgång till snabb diagnos och behandling.
Flera åtgärder kan vidtas för att uppmuntra patienter med akut stroke att söka akutvård under pandemin:
- Utbilda allmänheten: Betona strokes tidskritiska natur och vikten av snabb medicinsk insats, även under pandemin.
- Tillgängliggöra telemedicin: Främja telemedicinska konsultationer för att bedöma strokesymtom på distans och minska onödiga besök på akutmottagningen.
- Prioritera akut strokevård: Säkerställa att akut strokevård förblir prioriterad i resursallokeringen för att möjliggöra snabba bedömningar, insatser och rehabilitering.
- Implementera säkerhetsprotokoll: Förstärka säkerhetsrutinerna inom vården för att minska patienters och personals oro för smittorisk.
- Samverkan och nätverk: Främja samarbete mellan strokeenheter, ambulanssjukvården och primärvården för att säkerställa en samordnad strokevård under pandemin.
Att hantera underutnyttjandet av akutvården vid stroke kräver uthålliga insatser från vårdpersonal, folkhälsomyndigheter och allmänheten. Genom att minimera fördröjningar, öka medvetenheten och säkerställa att strokepatienter får den vård de behöver i tid kan patientresultaten förbättras – trots de utmaningar som covid-19-pandemin medför.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online