En ätstörning är en stark och ihållande impuls att äta eller helt undvika mat, vilket kan få allvarliga konsekvenser för både den fysiska och psykiska hälsan. Trots att tillståndet kanske inte låter särskilt farligt kan det utvecklas till något livshotande. Personer som lider av ätstörningar som hetsätning, bulimi eller anorexia nervosa drabbas inte bara av svårigheter kring mat utan även av beteendemässiga och emotionella problem.
Om du misstänker att du kämpar med en ätstörning är det mycket viktigt att göra ett självtest för att identifiera problemet och söka hjälp så snart som möjligt – innan det är för sent. Här följer några användbara steg för hur du kan testa dig själv.
Tänker du på mat större delen av tiden kan det vara ett tecken på en ätstörning. Ett överdrivet begär efter mat uppstår särskilt när du känner dig deprimerad, nedstämd eller ledsen. Du söker tröst i maten och har svårt att sluta äta när du väl har börjat. Du får ständigt cravings och fortsätter äta även när du inte är hungrig.
På grund av rädslan för att gå upp i vikt inför du strikta dietrestriktioner. Du blir alltmer fixerad vid din vikt och börjar räkna kalorier och gram fett i maten du äter. Även om du redan har räknat ut hur mycket du ätit känner du skuld. En liten viktökning gör dig så nedstämd att dieten kan övergå i en total vägran att äta – eftersom du tror att "att inte äta" är enda sättet att behålla din figur.
Vid en ätstörning känns det obekvämt att äta i sällskap med andra människor, inklusive din familj. Du föredrar att äta ensam för att slippa frågor om dina matvanor, och du är rädd att andra ska kommentera hur och vad du äter. Det kan också handla om att du helt enkelt inte vill bli avbruten när du äter.
När du har en ätstörning känner du ofta ångest, nedstämdhet och skuld när du inte kan träna enligt din vanliga rutin. Du blir så tvångsmässig kring ditt träningsschema att du driver dig långt bortom dina gränser som straff för att ha missat ett träningspass.
Du är så upptagen av din vikt att du ofta väger dig mer än en gång per dag. När du väl väger dig känner du oftast missnöje – du blir antingen arg eller ledsen över resultatet, även när det egentligen inte är dåligt.
Detta är ytterligare ett tecken på att du har ett problem. Du känner dig alltid fet, även om andra säger motsatsen. Du börjar bära större kläder eftersom du tror att vida plagg döljer dina "överflödiga" fettdepåer – som i själva verket inte finns. Att shoppa kläder är inte roligt längre eftersom du tycker att ingenting passar dig. Du börjar ogilla att se dig själv i spegeln och undviker kameror eftersom du avskyr att se dig själv på bilder.
Du vet att du kämpar med en ätstörning när du börjar framkalla kräkningar efter måltider bara för att må bättre. Du börjar också använda olika sorters bantningspiller eller laxermedel för att stoppa hetsätningen.
När du utvecklar någon form av ätstörning börjar du känna ovanliga förändringar i kroppen. Du kan frysa även vid en liten temperatursänkning. Du kan också drabbas av yrsel och svimningsanfall när du står upp under en längre period. Andningssvårigheter uppstår redan efter enkel fysisk aktivitet, och menstruationen blir ofta oregelbunden och kan ibland upphöra helt.
Ett självtest är ett viktigt första steg, men det ersätter aldrig en professionell bedömning. Om du känner igen dig i flera av punkterna ovan, kontakta din vårdcentral, en kurator eller en specialist inom ätstörningar. Ju tidigare du söker hjälp, desto större är chansen till en fullständig återhämtning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online