Anorexi är en livshotande ätstörning som drabbar miljontals människor oavsett etnicitet, inkomst, nationalitet eller kön. Sjukdomen kännetecknas av självsvält, extrem viktminskning och ett tvångsmässigt förhållande till mat. Personer som lider av anorexi har en djup och intensiv rädsla för att gå upp i vikt, och de utvecklar kostvanor som helt styrs av denna rädsla.
Det finns ingen enskilt känd orsak till anorexi, men flera faktorer kan bidra till sjukdomens utveckling. Stressiga händelser i livet – exempelvis att påbörja studier vid universitet eller högskola – kan fungera som en utlösande faktor. Uppväxtmiljön spelar också en viktig roll; barn som retas eller får kritik av föräldrar eller vårdnadshavare gällande sin vikt löper större risk att utveckla en ätstörning.
Emotionella besvär och psykisk ohälsa är andra bidragande faktorer. Forskare har dessutom upptäckt ett genetiskt samband, vilket innebär att risken kan vara förhöjd hos personer som har släktingar med ätstörningar.
Det finns flera typiska symtom och varningssignaler kopplade till anorexi. En person med sjukdomen gör allt för att undvika att äta. Hen påstår sig vara mätt när mat serveras och kan till och med försöka i smyg kasta bort maten för att bli av med den. Ovanliga ätbeteenden är också vanliga, exempelvis att endast äta i ensamhet eller alltid använda en viss tallrik.
Trots att personen äter mycket lite kan hen gärna laga mat åt andra utan att själv äta något. Det är inte heller ovanligt att samla på recept och läsa artiklar om mat. Personen är överdrivet upptagen av sin kroppsform och blir aldrig nöjd med sitt utseende. Hen tror ständigt att ytterligare vikt behöver gås av och förnekar ofta att hen är underviktig.
Enligt National Women's Health Information Center drabbar ätstörningen främst kvinnor, som utgör nästan 95 procent av samtliga fall. Ungdomar är en alltmer utsatt grupp, och antalet unga som insjuknar i anorexi ökar. Även personer vars yrke påverkas av deras vikt – såsom dansare och skådespelare – anses höra till riskgruppen.
Anorexi är livshotande eftersom kroppens organ berövas viktiga näringsämnen, vilket gör att kroppen hamnar i svältläge. Som reaktion saktar kroppen ner sina funktioner för att spara energi och börjar till slut bryta ner sig själv för att få tag i de näringsämnen den nekas.
Detta leder i sin tur till allvarliga medicinska komplikationer, bland annat:
Den viktigaste delen av behandlingen är att ge kroppen näring och återställa vikten till en normal nivå. Behandlingen är mångfacetterad och tar hänsyn både till patientens psykiska tillstånd och fysiska hälsa. Den kombinerar därför ofta medicinsk övervakning, nutritionsterapi och psykologiskt stöd, exempelvis samtalsterapi.
Utöver den traditionella vården finns även alternativa behandlingsmetoder, exempelvis användning av örter som cayennepeppar som hjälp för matsmältningen och fermenterat vetegroddspulver för starkare muskler. Rådfråga dock alltid läkare innan alternativa behandlingar prövas.
Ju tidigare en ätstörning upptäcks och behandlas, desto bättre är prognosen. Om du misstänker att du själv eller någon i din närhet lider av anorexi, kontakta vårdenheten, en skolkurator eller svensk ätstörningslinjen för stöd och vägledning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online