Dysfagi innebär svårigheter eller smärta i samband med sväljning. Tillståndet påverkar förmågan att svälja både fast föda och vätskor och drabbar oftast äldre personer, även om vem som helst kan få det. Flera riskfaktorer ökar risken för dysfagi, bland annat gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), operationer, infektioner, inflammationer och ångesttillstånd.
Att kunna känna igen symtomen är viktigt eftersom det hjälper till att förebygga undernäring samt aspiration – det vill säga att vätskor eller matpartiklar hamnar i lungorna, vilket ofta leder till lunginflammation. Vissa personer med sväljsvårigheter behöver sväljträning, och ibland rekommenderas kostomläggning till halvfast eller puréad mat, beroende på faktorer som allmän hälsa, ålder och underliggande sjukdomar.
Observera om en äldre person har svårt att bilda tillräckligt med saliv för att kunna tugga och svälja maten ordentligt. Det är vanligt att personen själv berättar att munnen känns torr, eller att maten ofta verkar fastna i halsen. Ibland hostar personen eller får det att skumma runt munnen när hen sväljer vätskor.
Lägg märke till om personen uppger smärta när hen sväljer vätskor eller mat. Smärtan brukar komma gradvis och börjar ofta som små kommentarer, som med tiden utvecklas till verkliga besvär kring att äta eller dricka. Många med dysfagi har också en ihållande halsont som inte vill gå över.
Fokusera på om det blir allt svårare att äta vissa livsmedel. Personer med dysfagi hostar ofta eller kvävs under måltider. Skriv gärna ner hur länge episoderna varar, hur ofta de inträffar och vilken typ av mat eller dryck som utlöste dem – information som är värdefull för vårdpersonal vid eventuell utredning.
Håll utkik efter rapningar, dålig andedräkt eller dregling som inte fanns tidigare. Det är vanligt att en person med dysfagi blir medveten om sin kväljningsreflex och därför tvekar till att borsta tänderna. Dregling kan också vara ett tecken på att salivkörtlarna inte fungerar normalt.
Ta på allvar om personen klagar på smärta eller ett tryck mitt i bröstet. Känslan är vanlig hos äldre och kan förväxlas med halsbränna eller sura uppstötningar. Om symtomen inte försvinner inom några veckor, eller om de förvärras, bör en läkare kontaktas för att ta reda på orsaken.
Kontakta vården om sväljsvårigheterna består, förvärras eller leder till viktnedgång, uttorkning eller återkommande luftvägsinfektioner. En tidig utredning minskar risken för allvarliga komplikationer som undernäring och aspirationspneumoni.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online