1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Mat och klåda: Allergiska, intolerans och icke-mat orsaker till pruritus

Orsakar mat klåda?

Inte direkt. Klåda (pruritus) är primärt ett symptom av hudsjukdomar, systemiska sjukdomar, nervrubbningar eller allergiska reaktioner — inte en direkt följd av att äta mat per se.

När mat är inblandad

MekanismExempelTidpunkt
IgE-medierad matallergiJordnötter, trädnötter, skaldjur, mjölk, ägg, vete, soja, sesamMinuter till 2 timmar; urtikaria, angioödem, anafylaxi
Icke-IgE matallergiFPIES (mjölk, soja, korn), eosinofilt esofagitTimmar till dagar; GI-dominanta, kronisk klåda vid EoE
MatintoleransHistaminintolerans (lagrad ost, fermenterade livsmedel), salicylatkänslighetDosberoende; flush, klåda, GI-symtom
KontakturtikariaRå frukt/grönsaker (oral allergisyndrom / pollen-mat syndrom)Omedelbar munklåda, sällan systemisk
Läkemedel-mat interaktionTyramin + MAO-hämmare; alkohol + metronidazolFlush, klåda, huvudvärk

Vanliga icke-mat orsaker till kronisk klåda

  • Hud: Atopisk dermatit, psoriasis, kontaktdermatit, xerosis, lichen planus.
  • Systemiska: Njursvikt (uremisk pruritus), kolestas (gallsyror), sköldkörtelrubbning, järnbrist, lymfom.
  • Neuropatiska: Brachioradial pruritus, notalgia paresthetica, postherpetisk neuralgi.
  • Psykogena: Wahnvorstellung parasitosis, OCD-relaterad.
  • Läkemedel: Opioider, ACE-hämmare, statiner, klorokin.

Diagnostisk tillvägagångssätt

  1. Detaljerad anamnes: tidpunkt, distribution, utlösare, läkemedel, komorbiditet.
  2. Hudundersökning: primära vs. sekundära efflorescenser.
  3. Basala prover: B-status, kreatinin, TSH, järnstatus, ESR/CRP.
  4. Allergitestning (pricktest, specifikt IgE) om anamnes antyder.
  5. Hudbiopsi om inflammatorisk/neoplastisk process misstänks.

Hantering

  • Behandla underliggande orsak.
  • Hudriktad: emollienter, topiska kortikosteroider, kalkineurinhämmare, fototerapi.
  • Systemiska: antihistaminer (H1, sederande på natten), gabapentinoider (neuropatisk), dupilumab (atopisk), naltrexon (kolestatisk), apremilast (prurigo).
  • Undvik utlösare (heta duschar, ull, irritation).

Slutsats

Om klåda är frekvent eller störande, sök vård. En matdagbok kan hjälpa identifiera sällsynta dietetiska utlösare, men de flesta kroniska pruritus är inte matdrivna.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online