
Svårigheter att svälja är ett vanligt medicinskt problem som kallas dysfagi. Att svälja är en komplex process som involverar många muskler, nerver och strukturer i munhåla och svalg. Störs något steg i processen kan det uppstå sväljsvårigheter. Mycket varma eller mycket kalla vätskor bör undvikas, eftersom extrema temperaturer ofta förvärrar besvären.
Många personer känner något i bröstet när de har svårt att svälja. Känslan kommer dock egentligen inte från bröstet självt, utan från matstrupen (esofagus), röret som leder mat och dryck från munnen till magsäcken. En läkare eller logoped kan undersöka besvären, fastställa orsaken och föreslå lämplig behandling.
Sväljsvårigheter har flera möjliga orsaker, och de varierar ofta med åldern. Tillfälliga besvär är sällan farliga, men ihållande sväljsvårigheter kan vara ett tecken på ett allvarligare tillstånd som behöver utredas och behandlas.
Hos barn beror sväljsvårigheter oftast på utvecklingsrelaterade tillstånd, exempelvis cerebral pares, eller på fysiska missbildningar i mun och svalg. Hos vuxna kan svårigheter att svälja kalla vätskor bero på gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), tumörer, achalasi, ångestsyndrom, Parkinsons sjukdom eller stroke. I princip kan alla tillstånd som påverkar anatomien i munhåla och matstrupe orsaka sväljsvårigheter.
Sväljsvårigheter kan åtföljas av andra symtom som ger värdefulla ledtrådar till orsaken. Kontakta läkare snarast om du samtidigt har andningssvårigheter, svårigheter att svälja mediciner eller går ner i vikt.
Andra symtom som kan förekomma är hosta, buksmärtor, halsbränna, illamående, pipande andning och kräkningar. Många upplever även tunghet, tryck eller smärta över bröstet. Sådana bröstbesvär tyder ofta på esofageal dysfagi, det vill säga att orsaken finns i matstrupen. Berätta alltid för din vårdgivare om samtliga symtom du har, så att diagnosen blir så korrekt som möjligt.
Behandlingen styrs främst av vad som orsakar sväljsvårigheterna, men även av hur svåra symtomen är. Kirurgi, läkemedel och vissa kroppsställningar har visat sig effektiva vid dysfagi.
Beror besvären på refluxsjukdom (GERD) kan syrabindande läkemedel eller protonpumpshämmare förskrivas. Orsakas problemet av att matstrupens muskler hindrar vätskan från att nå magsäcken kan läkaren ordinera muskelavslappnande medicin som förebygger kramper och spasmer. Finns det en tumör eller någon annan fysisk avvikelse kan kirurgi behövas för att avlägsna hindret.
Vid långvariga eller återkommande sväljsvårigheter bör du alltid söka vård för en grundlig utredning, eftersom en tidig diagnos ökar möjligheterna till effektiv behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online