
Herpangina är en vanlig infektionssjukdom hos barn som orsakas av coxsackievirus grupp A. Sjukdomen kan drabba personer i alla åldrar, men är vanligast hos barn under tio år. Herpangina är mycket smittsamt och sprids genom direktkontakt med viruset. Eftersom det främst drabbar barn kan smittan ibland nå epidemiska nivåer i slutna miljöer som förskolor och skolor. Som tur är är allvarliga komplikationer ovanliga, och de vanligaste symtomen är relativt lätta att känna igen.
Många symtom på herpangina är inte direkt synliga för blotta ögat. En snabbt stigande feber markerar ofta sjukdomens tidiga skede. Febern kan nå upp till cirka 41 grader Celsius på mindre än 24 timmar. Den drabbade kan även få huvudvärk av lätt till måttlig grad, ont i halsen och illamående. Kombinationen av halsont och illamående kan leda till en kraftig minskad aptit och, hos mycket små barn, till och med kräkningar.
Det mest typiska synliga symtomet på herpangina är sår i munnen. Dessa små, öppna sår är gråvita och högst 5 mm i diameter. De kan uppstå längst bak i svalget, på tonsillerna, kinderna, tandköttet, den mjuka gommen samt på och under tungan. Såren gör oftast ont och kan infekteras om den drabbade inte håller god munhygien, men de läker normalt av sig själva inom ungefär en vecka.
I de flesta fall orsakar herpangina inga allvarliga komplikationer. Besvären kan oftast lindras med receptfria läkemedel, exempelvis paracetamol mot huvudvärk och feber samt lokala preparat mot munsåren. Symtomen läker vanligen helt inom några dagar. I vissa fall kan dock såren sprida sig ner i svalget, matstrupen och till och med magsäcken. Såren kan då växa sig stora och svåra nog att orsaka herpetisk stomatit med talrika stora munsår.
Eftersom kraftigt halsont och aptitlöshet är vanliga symtom är uttorkning en annan vanlig komplikation, särskilt hos små barn. Risken går enkelt att förebygga genom att se till att barnet får i sig tillräckligt med vätska under hela sjukdomsförloppet – gärna i form av vätskeersättning, svala drycker eller glass som dessutom kan lindra halsontet.
Kontakta vården om febern inte går ner, om barnet inte får i sig någon vätska alls eller visar tecken på uttorkning, till exempel mörk urin, torr slemhinna eller ovanlig slöhet. Sök även vård om såren inte börjar läka efter en vecka, om barnet verkar alltmer påverkat eller om det är yngre än ett år. Barn med nedsatt immunförsvar bör alltid bedömas av läkare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online