Rabies är en allvarlig virussjukdom som kan drabba alla däggdjur, även om den är ovanlig hos tamdjur och ännu ovanligare hos människor. De flesta fall av rabies hos människor beror på ett bett från ett smittat vilt djur, till exempel en fladdermus eller tvättbjörn. Enligt amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC utgjorde tamdjur endast 7 procent av alla rabiesfall bland djur år 2008.
Rabiesviruset angriper centrala nervsystemet och leder i princip alltid till döden om behandling inte ges i tid. Ett av de bästa sätten att förebygga rabiesinfektioner är att vaccinera dina husdjur.
Bland husdjur och lantbruksdjur som oftast överför rabiesviruset till människor finns katter, hundar, kor, illrar, getter, hästar och kaniner, enligt Mayo Clinic. Bland vilda djur kan nämnas fladdermöss, bävrar, prärievargar, rävar, apor, tvättbjörnar, skunkar och murmeldjur.
De tidiga stadierna av rabies kan utvecklas allt från några dagar upp till ett år efter att man blivit biten av ett smittat djur. Ett av de vanligaste och tidigaste tecknen på infektion är en stickande eller domnande känsla där bettet skedde.
I det tidiga skedet är det också vanligt med feber, muskelvärk, huvudvärk, trötthet, illamående och nedsatt aptit. Dessa symtom liknar ofta en vanlig virusinfektion, vilket gör att rabies lätt kan misstolkas i början.
När viruset fortskrider till mellanstadiet börjar fler och allvarligare symtom utvecklas. Många av dessa är neurologiska, såsom hallucinationer, irritabilitet, mental förvirring, aggressivitet, krampanfall samt onormalt tänkande eller beteende.
Det kan också uppstå svårigheter att tala, ökad produktion av tårar eller saliv, ökad känslighet för ljus och ljud, kroppssvaghet samt onormala kroppsställningar.
I de slutliga stadierna av rabies, när nervsystemet börjar svikta, förvärras symtomen markant. Typiska tecken är skumning från munnen på grund av ökad salivproduktion, plötslig och extrem rädsla för vatten (så kallad hydrofobi), dubbelseende, förlamning av ansiktsmusklerna samt problem att kontrollera musklerna som styr andningen.
Snabb behandling av rabies är avgörande och bör påbörjas omedelbart efter ett bett från ett vilt eller okänt djur. Börja med att noggrant tvätta såret med tvål och vatten och täck det med ett rent förband. Sök sedan akut medicinsk vård.
Om det inte går att fastställa om djuret bar på rabiesviruset utgår läkarna från att så var fallet. Behandlingen består av en serie injektioner med rabiesvaccin, som vanligtvis ges samma dag som bettet och därefter tre, sju och fjorton dagar senare. Vid snabb behandling är prognosen god, men utan behandling är viruset nästan alltid dödligt.
Du kan minska risken för rabies genom att vaccinera dina husdjur, undvika kontakt med vilda djur och aldrig närma sig djur som uppträder onormalt eller aggressivt. Om du reser till områden där rabies är vanligt förekommande kan ett förebyggande vaccin vara värt att överväga efter samtal med din vårdgivare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online