Virus finns överallt och går i de flesta fall inte att behandla medicinskt. Som tur är är din kropp perfekt utrustad för att bekämpa de flesta virus som kan attackera den. Vi är alla vana vid de klassiska symtomen – nästäppa, huvudvärk, hosta och halsont – men ibland drabbas man även av kraftig värk i kroppen tillsammans med luftvägsbesvären. Konstigt nog är det faktiskt inte själva viruset som orsakar detta obehag. Det är kroppens egen reaktion på inkräktaren som skapar smärtan.
Tänk dig dina celler som soldater i en armé som larmats om oönskade inkräktare. De celler vars uppgift är att eliminera angriparna skyndar till alla infektionshärdar och inleder det smutsiga arbetet med att attackera och döda de infekterade cellerna. Under processen producerar cellerna kemiska ämnen som bryter ned det sjuka vävnaden. Det är en intensiv och giftig strid som lämnar efter sig hög grad av inflammation i kroppen.
Inflammation är en av de främsta orsakerna till smärta hos alla djur, människan inkluderad. Medan själva viruset är smärtfritt, ger inflammationen upphov till smärta i lederna (artralgi) och musklerna (myalgi). Den goda nyheten är att denna försvarsmekanism är mycket effektiv och snabbt återställer dig till full hälsa.
Vissa mår bäst av att vila i sängen tills värken släpper, medan andra tycker att försiktig rörelse fungerar bättre vid virusorsakad ledvärk. Några beprövade metoder är:
Ju längre du har andra symtom, desto längre brukar ledvärken bestå efter virusinfektionen – särskilt om du haft feber. Värken fortsätter ofta även efter att febern gått ned, men den bör försvinna inom kort efter att de övriga symtomen lagt sig.
Kom ihåg att långvarig sängvistelse i sig kan ge ömhet och stelhet i kroppen. Ta hänsyn till det när du bedömer om din ledvärk motiverar ett läkarbesök.
Ledvärk vid influensa drabbar normalt många leder samtidigt. Har du istället kraftig smärta i en enskild led eller muskel är det troligare att orsaken är en skada än ett virus. Du bör också utesluta artrit, det vill säga kronisk ledinflammation.
Boka tid hos vården om smärtan blir intensiv eller inte går över inom några dagar. Vissa autoimmuna sjukdomar, exempelvis reumatoid artrit, polymyosit och lupus, kan utvecklas efter en virusinfektion. Viruset orsakar inte sjukdomen direkt, men kan fungera som en utlösande faktor.
Sök vård omgående om något av följande förekommer:
Det är ovanligare att barn får ledvärk efter en virusinfektion. Kontakta därför barnets BVC-sköterska eller barnläkare om värken kvarstår mer än några dagar, eller om smärtan är så kraftig att den stör barnets sömn. Rådfråga alltid barnläkare innan du ger barnet receptfria läkemedel.
Alla tål inte receptfria antiinflammatoriska läkemedel. Rådfråga läkare eller apotekspersonal om du använder receptbelagda läkemedel, lider av en kronisk sjukdom, eller upplever magont eller magbränning.
Medan du väntar på din tid är det klokt att dokumentera dina besvär. Anteckna när virussymtomen debuterade och hur de artade sig. Fundera över när värken är som värst – på morgonen när du stiger upp, eller efter att du varit i rörelse ett tag. Notera även nyligen gjorda resor, vaccinationer, eventuella smittokontakter och insektsbett.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online