Barnmisshandel är alltid skadligt, men den tidiga barndomen är särskilt sårbar för övergreppens faror. Ju tidigare i barnets liv som misshandeln sker, desto mer omfattande blir konsekvenserna. Övergrepp mellan två och sex års ålder förstör ett barns utvecklande psyke och emotionella hälsa. Eriksons teori om psykosocial utveckling beskriver den tidiga barndomen som en tid då självförtroendet växer – både vad gäller personlig identitet, social kompetens och samvetsutveckling. Misshandel spårar ur dessa viktiga psykosociala milstolpar.
Barnmisshandel kan ta sig många olika uttryck – fysiska, känslomässiga, verbala och sexuella övergrepp. Även försummelse är en form av misshandel. Många psykologiska, känslomässiga och fysiska problem kan ha sitt ursprung i barndomens övergrepp. Barn kan drabbas av ångest, depression, rädsla, olämpliga känslomässiga reaktioner, beteendeproblem, låg självkänsla och en förvrängd självbild. Fysiska skador som benbrott, sexuellt överförbara infektioner och graviditet kan också förekomma. Vissa barn visar tecken på regression, medan andra försöker agera mer mogna än sin ålder. Misshandeln påverkar både den kognitiva och den känslomässiga utvecklingen och skapar kaos i barnets liv och framtid.
Författaren Laura E. Berk beskriver hur Erikson ser den tidiga barndomen som en tid av "kraftfullt uppblossande". Under denna period får barnens personligheter växa och blomstra. Mellan två och sex års ålder utvecklar barn sociala färdigheter, trygghet i sin självbild och ett moraliskt samvete. Enligt Eriksons teori om psykosocial utveckling måste barn i denna ålder lösa konflikten mellan initiativ och skuldkänsla. Barn som utvecklar initiativförmåga blir fyllda av målmedvetenhet. De lär sig nya uppgifter och finner kompetens i sociala sammanhang. Barn som löser denna konflikt på ett positivt sätt lär sig samarbeta med andra barn och utvecklar ett tidigt samvetsmedvetande. De börjar internalisera begreppen rätt och fel. Barn som inte lyckas utveckla initiativförmåga går istället ur Eriksons tredje utvecklingsskede med skuldkänslor.
Eriksons teori om psykosocial utveckling är grundläggande i sin uppbyggnad. Lösningen av varje skede förbereder barnet för nästa skede. Misshandlade barn kanske inte är rustade att hantera konflikten mellan initiativ och skuld, eftersom de inte har löst tidigare skeden tillräckligt. Det första skedet, som ska lösas under spädbarnsåren, handlar om grundläggande tillit kontra misstro. Barn som har utsatts för misshandel eller försummelse från tidig ålder kanske aldrig har lärt sig att lita. Därefter måste småbarn lösa konflikten mellan autonomi och skam samt tvivel. Denna konflikt är också svår att lösa för ett misshandlat barn på grund av den överväldigande skam som ofta följer med övergreppen. Utan grundvalen från de två första skedena kämpar misshandlade barn sig igenom det tredje skedet av den psykosociala utvecklingen.
Ett barn som utsätts för misshandel kanske inte kan lösa konflikten mellan initiativ och skuld på ett effektivt sätt, eftersom övergreppen genomsyrar hela barnets tillvaro. Misshandeln påverkar så många delar av barnets liv att det kan bli omöjligt att våga ta självsäkra initiativ. Skuldkänslan blir ett genomgående drag i misshandlade barns liv. De bär på skammen och skulden som egentligen tillhör förövarna. Denna skuld överskuggar alla andra utvecklingsområden som borde få ta plats under den tidiga barndomen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online