Fattigdom har länge kopplats samman med sämre skolresultat, men forskningen visar nu att ekonomiska svårigheter påverkar mycket mer än bara betyg. Neurovetenskaren Martha Farah vid University of Pennsylvania konstaterar att fattigdom inte enbart påverkar ett barns IQ, utan även dess beteende och hjärnfunktion.
Flera andra faktorer påverkar ett barns hälsa och intelligens, bland annat exponering för bly, järnbrist och brist på mikronäringsämnen, undernäring, kontakt med narkotika under fostertiden samt förhöjda nivåer av stresshormoner. Tillsammans kan dessa faktorer få långtgående konsekvenser för barnets utveckling.
Socioekonomisk status, ofta förkortat SES, hänger nära samman med kognitiv förmåga. När ett barn utsätts för tidig livsstress eller bristande kognitiv stimulering kan detta skapa anatomiska skillnader i hjärnan. Forskning visar att hjärnorna hos dessa barn faktiskt kan se ut som hjärnorna hos personer som drabbats av en stroke – en anmärkningsvärd parallell som tydligt illustrerar hur allvarlig påverkan kan bli.
Mark Kishiyama, kognitionspsykolog vid University of California, Berkeley, noterar att hjärnfunktionen hos barn från låginkomsthushåll inte är lika välutvecklad som hos barn från ekonomiskt trygga hem. De neurala systemen hos barn som växer upp i fattigdom utvecklas på ett annorlunda sätt jämfört med barn ur medelklassen.
Den prefrontala funktionen i hjärnan hos barn från lägre inkomstgrupper verkar vara störd eller nedsatt, vilket påverkar både deras problemlösningsförmåga och förmåga till abstrakt tänkande på högre nivå. Dessutom uppvisar barn från lägre socioekonomiska miljöer ofta en försenad språkutveckling.
När en familj lever i fattigdom löper barnen ökad risk att drabbas av hälsoproblem, utsättas för våldsbrott och komma i kontakt med narkotika. Enligt American Psychological Association påverkar redan kortvarig exponering för fattigdom ett barns kognitiva utveckling. Dessa barn löper större risk att nå sämre kognitiva och skolrelaterade resultat.
Detta tros bero på de stressituationer som fattigdom medför, i kombination med bristen på mental stimulering i vardagen. Konsekvensen blir att barnen inte kan bearbeta information lika effektivt som barn från familjer med högre inkomst.
Barn som växer upp i fattiga miljöer kommer ofta igång långsammare och gör mindre snabba framsteg när det gäller att inhämta nya färdigheter. Barn från missgynnade hem har dessutom svårare att stänga ute distraherande intryck runt omkring sig.
Deras hjärnor måste arbeta betydligt hårdare för att utföra en uppgift, och det blir mycket svårt för dem att koncentrera sig på det som sägs till dem. Detta skapar en ond cirkel där koncentrationssvårigheterna ytterligare försvårar inlärningen och den kognitiva utvecklingen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online