Det finns ett enormt brett spektrum av funktionsnedsättningar som påverkar barn – från mindre fysiska eller neurologiska besvär till svåra och omfattande tillstånd. Hur funktionsnedsättningen påverkar barnet beror inte bara på tillståndets svårighetsgrad och karaktär, utan även på barnets temperament och hur mycket stöd det får från sin familj och sitt närsamhälle.
Om ett barn inte har en grav funktionsnedsättning kan det oftast anpassa sig så att det kan umgås med andra barn. På sätt och vis kan barnets egna känslor kring sin funktionsnedsättning göra större skillnad i dess sociala liv än själva funktionsnedsättningen. Om barnet lyckas acceptera den och hantera den med stöd från familjen behöver det kanske inte uppleva några sociala besvär alls. Skäms barnet däremot över sin funktionsnedsättning kan det bli svårare att knyta vänskaper och bygga relationer. Om föräldrarna också skäms över barnets funktionsnedsättning kan dessa känslor befästas ytterligare, vilket sänker barnets självkänsla. Osäkerheten kan i sin tur göra det svårt för barnet att be om den hjälp det behöver eller att våga närma sig jämnåriga.
Det finns en mängd fysiska, neurologiska och psykiatriska funktionsnedsättningar som påverkar lärandet på olika sätt och i olika grad. Bearbetningssvårigheter, intellektuell funktionsnedsättning, blindhet, dövhet och många andra tillstånd kan göra det svårt för elever att läsa, höra eller förstå undervisningen. Dyslexi kan exempelvis allvarligt försämra en elevs förmåga att läsa och skriva, utan att nödvändigtvis påverka förmågan att förstå lektionernas innehåll. För att övervinna dessa problem kan elever behöva få materialet presenterat på ett alternativt sätt. Barn med dyslexi eller synskada gynnas till exempel av att få kurslitteraturen uppläst för sig. Vissa barn kan också behöva en minskad arbetsbelastning eller förlängda tidsgränser för prov och projekt för att kunna slutföra sina uppgifter framgångsrikt.
Funktionsnedsättningar kan leda till frustration när barn känner att de hamnar efter sina kamrater i skolan. Elever med inlärnings-, förståelse- och sensoriska funktionsnedsättningar måste ofta arbeta ovanligt hårt bara för att hänga med, ibland med oförstående lärare och hektiska scheman hemma som inte ger dem tillräckligt med tid. I vissa fall kan detta leda till att barnen ger upp skolan helt, hamnar i kamratgrupper som inte värdesätter utbildning och börjar ägna sig åt mer riskfyllt beteende. Elever vars funktionsnedsättning påverkar skolresultaten behöver därför stöd från både föräldrar, skolan och ofta även externa handledare eller studiehjälp för att kunna hålla sig på rätt spår.
Mobbing kan drabba vilket barn som helst, men barn med funktionsnedsättningar är ofta särskilt utsatta. Mobbare tenderar att välja offer som verkar vara lätta mål, och barn med funktionsnedsättningar hamnar ofta i den kategorin eftersom de sticker ut och har en känd svaghet. Mobbing kan ta sig många olika uttryck – från öppen fysisk mobbing och namnkallning till ryktesspridning, elaka spratt och social utfrysning. Om mobbarna är listiga och smygande kan det dessutom vara svårt för föräldrarna att bevisa problemet och få skolan att vidta åtgärder. Det är därför viktigt att vuxna är uppmärksamma på förändringar i barnets beteende och tar varje signal på allvar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online