Tarmparasiter är mycket små organismer som livnär sig på värdens tarmkanal. Enligt University of Maryland Medical Center kan en person som drabbats av tarmparasiter uppvisa symtom som magont, diarré, illamående, kräkningar, gaser och uppblåsthet, blodig eller slemblandad avföring samt viktminskning eller trötthet – men det är också möjligt att vara helt symtomfri.
Barn är särskilt känsliga för tarmparasiter. Eftersom parasiterna förbrukar näringsämnen i barnets tarmar är det viktigt att ett barn som diagnostiserats med tarmparasiter behandlas omgående. Behandlingen varierar beroende på vilken typ av parasit barnet bär på.
Enligt American Family Physician drabbas över 30 procent av alla barn världen över av springmask. Parasiten är mellan 2 mm och 13 mm lång och smittar framför allt via avföring, exempelvis genom att barnet får ägg på händerna och sedan stoppar dem i munnen. Den vanligaste behandlingen för ett barn med springmask är en engångsdos av läkemedlet Vermox, som innehåller den verksamma substansen mebendazol. Ofta rekommenderas att hela familjen behandlas samtidigt för att förhindra åter smitta.
Giardia lamblia är en annan vanlig tarmparasit som orsakar mag- och tarmproblem. Den sprids via avföring och ibland via rå eller otillräckligt tillagad mat samt genom förorenat vatten. En infektion kan leda till undernäring, eftersom parasiten stör näringsupptaget i tarmen. Barn som smittats av G. lamblia ska behandlas med 400 mg av läkemedlet albendazol en gång dagligen i fem dagar. Det är viktigt att hela kuren genomförs, även om symtomen försvinner tidigare.
Hakmask kan överföras genom hudpor, direkt via huden eller hårsäckarna, ofta när man går barfota på förorenad mark. Hakmaskar livnär sig på värdens blod och näring, och hos barn kan infektionen i allvarliga fall bidra till fysisk eller kognitiv utvecklingsförsening på grund av järnbrist och näringsbrist.
Behandlingen av hakmask sker i två delar. Först får barnet en dos om 400 mg albendazol. Därefter tar barnet 100 mg mebendazol två gånger dagligen i tre dagar. Barnet sätts dessutom på järntillskott för att kompensera för den blodförlust som parasiterna orsakat. Om blodförlusten är omfattande kan barnet behöva få transfusion med packade röda blodkroppar.
Entamoeba histolytica är en tarmparasit som sprids via avföring, ofta genom förorenat vatten eller livsmedel. Den betraktas som en farlig parasit eftersom den, om den lämnas obehandlad, kan sprida sig till lever, lungor och hjärna. Infektionen kan också orsaka blödande tarmsår och kolit.
Behandling av E. histolytica hos barn består av både ett luminalt amebicid och ett vävnadsamebicid under 10 till 20 dagar, beroende på vilka läkemedel som väljs. Kombinationen behövs för att både döda parasiterna i tarmens innehåll och de som invaderat tarmvävnaden.
Även om tarmparasiter går att behandla när ett barn redan smittats är det bäst att lära barnet förebyggande rutiner för att undvika smitta från början. God hygien är avgörande. Barn bör tvätta händerna noggrant efter toalettbesök och efter lek utomhus i jord eller sand. Frukter och grönsaker ska alltid tvättas ordentligt innan de äts, och vattnet barnet dricker bör komma från en säker källa.
Kontakta alltid vården: Misstänker du att ditt barn har tarmparasiter, kontakta barnläkare eller vårdcentral för korrekt diagnos och receptbelagd behandling. Självbehandling utan medicinsk bedömning rekommenderas inte.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online