Barn och ungdomar söker sig till kuratorer och rådgivare av många olika skäl. Under en rådgivningssession utvärderar rådgivaren den unge för att identifiera problem eller symtom på känslomässiga svårigheter. En rådgivare förväntas förhålla sig objektiv till den information som den unga patienten delar med sig av. Etiska dilemman kan dock uppstå och utmana rådgivarens neutralitet, vilket i sin tur kan påverka det kliniska omdömet negativt.
American Counseling Association (ACA) är medveten om att rådgivare ofta ställs inför svåra beslut som utmanar deras etiska eller moraliska kompass. Därför erbjuder organisationen riktlinjer som hjälper kliniker att arbeta sig igenom komplicerade situationer. En av de viktigaste sakerna för en rådgivare att komma ihåg är att inte ta situationen personligt och att fatta beslut som håller barnet – och andra inblandade – trygga. Rådgivare tränas att känslomässigt distansera sig från en situation för att kunna ge opartiska och objektiva råd till ett barn eller dennes familj.
Bandet mellan ett barn och dess rådgivare kan bli mycket speciellt, särskilt om barnet saknar vuxenstöd eller föräldraledning i sitt liv. Även om en stark relation är positiv måste kontakten mellan rådgivaren och klienten förbli professionell och aldrig överskrida etablerade gränser. Ett exempel på gränsöverskridande är om rådgivaren betalar för att barnet ska kunna delta i en skolutflykt som föräldrarna inte har råd till. Rådgivare bör dessutom vara försiktiga med att avslöja för mycket om sig själva för sina klienter. Sessioner är inte tillfälle för självutlämnande, och det är inte heller lämpligt vid någon annan tidpunkt i den professionella relationen.
Health Insurance Portability and Accountability Act (HIPAA) är en amerikansk sekretesslag som förbjuder delning av klinisk information om en klient utan korrekt ifyllda samtyckesblanketter. Det innebär att om ett barns lärare ringer och ber om att få ta del av anteckningarna från en terapisession måste rådgivaren följa HIPAA och inte lämna ut någon information. Endast barnets föräldrar eller vårdnadshavare har rätt att bestämma till vem viss information ska lämnas ut. Vissa rådgivare kan uppleva detta som ett etiskt dilemma, särskilt om de tror att en lärare exempelvis skulle ha nytta av viss information. Rådgivare får dock aldrig bortse från sekretesslagstiftningen, eftersom det kan leda till böter och andra påföljder. I Sverige regleras motsvarande sekretess främst av offentlighets- och sekretesslagen samt patientdatalagen.
En dubbel relation är ett kliniskt begrepp som beskriver när en rådgivare tillhandahåller terapeutiska tjänster till två personer som är nära besläktade genom blodsband eller annan relation, till exempel syskon, ett gift par eller två arbetskamrater. Dubbla relationer kan skapa etiska dilemman om de två personerna talar om varandra under sina terapisessioner. Det kan då bli svårt för rådgivaren att hålla informationen konfidentiell, särskilt om hen upplever att något utmanar dennes personliga värderingar eller övertygelser.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online