Tillväxtdiagram använder percentiler för att jämföra en bebis, ett barn eller en tonåring med andra barn i samma ålder och kön – både när det gäller längd och vikt. Standarddiagrammen för barn och ungdomar mellan 2 och 20 år visar längd och vikt var för sig, vilket ger två olika percentilvärden. För spädbarn från födseln fram till 36 månader finns ett särskilt diagram som jämför längd efter ålder, vikt efter ålder samt vikt i förhållande till längd. BMI-diagrammet utgår istället från ett enda värde, kroppsmasseindex (BMI), som beräknas utifrån barnets längd och vikt. Läkare använder ofta BMI-percentiler som ett mått på hur stor andel kroppsfett ett barn eller en tonåring har.
Väg barnet. Väg ditt barn i kilogram på en noggrann badrumsvåg. Har du ett spädbarn kan du väga dig själv först och sedan igen när du håller barnet i famnen. Subtrahera det mindre talet från det större för att få fram barnets vikt och anteckna siffran.
Mät längden. Mät barnets längd i centimeter genom att låta barnet stå barfota med ryggen mot en vägg. Gör en lätt pennmarkering på väggen vid hjässans översta punkt. Har du ett spädbarn kan du lägga barnet på ett stort papper eller annat underlag som går att markera. Gör en markering vid hjässan och en vid hälen på ett ben som försiktigt sträcks ut helt, och mät avståndet med måttbandet. Anteckna siffran.
Välj rätt diagram. Hitta diagrammet som motsvarar barnets kön och ålder. Pojkar och flickor har separata diagram för varje ålder. Varje diagram har ett område där längd efter ålder markeras och ett annat för vikt efter ålder. För bebisar finns tre områden: längd efter ålder, vikt efter ålder samt vikt i förhållande till längd.
Placera in vikten. Följ med fingret från barnets ålder längst ner i diagrammet upp till vikten som anges på diagrammets sida. Diagrammet visar både kilogram och pund – se till att du använder samma enhet som vid vägningen.
Placera in längden. Gör på samma sätt med längden: följ från åldern längst ner i diagrammet upp till längden på diagrammets sida. Både centimeter och tum anges, så kontrollera att du läser av rätt enhet.
Tolka resultatet. Om du till exempel har en 7-årig son som är cirka 130 cm lång och väger cirka 25 kg hamnar hans längd mellan 90:e och 95:e percentilen, medan vikten ligger strax över 50:e percentilen. Det betyder att han är lika lång som eller längre än 90 procent av pojkarna i samma ålder, medan 10 procent är längre. Vad gäller vikten väger 50 procent av pojkarna i samma ålder lika mycket eller mindre, medan 50 procent väger mer.
Mät längd och vikt. Mät barnets längd i centimeter och vikt i kilogram och anteckna båda värdena.
Beräkna BMI-värdet. Dividera vikten i kilogram med längden i meter i kvadrat. Om din son till exempel är 1,30 m lång och väger 25 kg blir uträkningen 25 / (1,30 × 1,30), vilket ger ett BMI på ungefär 14,8.
Slå upp percentilen. Använd det BMI-diagram som motsvarar barnets kön och ålder för att se vilken percentil barnet ligger i. En 7-årig pojke med ett BMI på runt 14,8 ligger strax över 25:e percentilen för sin åldersgrupp.
Tolka BMI-värdet. I exemplet ovan har 25 procent av pojkarna i samma ålder samma eller lägre kroppsfett, medan 75 procent har mer. BMI-percentilerna delas in i kategorier: under 5:e percentilen räknas som undervikt, mellan 5:e och 85:e percentilen som normalvikt, mellan 85:e och 95:e percentilen som övervikt och över 95:e percentilen som fetma.
Kom ihåg att ett tillväxtdiagram bara är ett verktyg. Enstaka mätningar säger relativt lite – det är utvecklingen över tid som är mest intressant. Kontakta alltid din barnavårdscentral (BVC) eller vårdcentralen om du har frågor eller funderingar kring ditt barns tillväxt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online