Kognitiv utveckling avser ett barns förmåga att ta emot och bearbeta sinnesintryck, inklusive förmågan att minnas, lösa problem, bygga upp tankar och fatta beslut. Utvecklingen påverkas av både gener och lärmiljö, och den börjar redan under graviditeten – i livmodern – och fortsätter hela vägen upp i vuxen ålder.
Här går vi igenom de viktigaste stadierna i den kognitiva utvecklingen, från de allra första medfödda förmågorna till de färdigheter som lärs ut i skolan.
Medfödda förmågor är de kognitiva färdigheter som ett barn redan har med sig från livmodern – alltså de genetiska anlag som ärvs från föräldrarna. Vissa barn är exempelvis begåvade med språklig talang, musikalitet eller konstnärlig förmåga.
Kom ihåg att vem som helst kan utveckla talanger inom vilket område som helst, men barn med medfödda anlag inom ett visst område har ofta en naturlig fördel. De medfödda förmågorna utgör grunden i vår natur och går inte att förändra.
I takt med att barnets sinnesfärdigheter utvecklas lär sig barnet att se saker och förstå vad de är, höra ljud och avgöra vilken riktning de kommer ifrån, samt röra vid föremål och upptäcka vad som känns behagligt och vad som känns obehagligt.
Sinnesfärdigheterna börjar utvecklas direkt efter födseln: barnet börjar se saker, följa dem med blicken och vänjer sig gradvis vid bekanta föremål och människor i sin omgivning.
De motoriska färdigheterna utvecklas parallellt med sinnesfärdigheterna och handlar om barnets förmåga att styra sina muskler. Dessa färdigheter tar längre tid att utveckla och omfattar aktiviteter som att krypa, gå, springa, prata och skriva.
Genom de motoriska färdigheterna kan barnet också uttrycka hur hen känner inför olika upplevelser.
De kognitiva färdigheterna växer fram som en följd av de tre tidigare stadierna och bygger på var och en av dem. Det ger barnet förmågan att minnas, tala, läsa, tänka kritiskt samt förstå och tolka världen runt omkring sig.
En stor fördel med kognitiva färdigheter är att de går att träna upp och stärka, vilket gör det lättare för barnet att tillägna sig nya begrepp och kunskaper.
Inlärningsfärdigheterna bygger på barnets kognitiva förmågor och utvecklas främst i en skolmiljö. Hit hör bland annat språk, skriftligt uttryck och matematik.
Även om detta stadium handlar om inlärda färdigheter som ständigt kan byggas vidare på, krävs en stabil grund av kognitiva förmågor för att barnet ska kunna behålla och förstå de nya kunskaperna.
Den schweiziske psykologen Jean Piaget, en av forskningsområdets mest inflytelserika namn, delade in barns kognitiva utveckling i fyra stadier:
Att förstå dessa stadier i barnets kognitiva utveckling hjälper föräldrar att i tid upptäcka om något inte står rätt till, exempelvis tecken på autism eller cerebral pares. Tidig upptäckt ökar möjligheterna till rätt stöd och insatser.
Dessutom gör kännedomen om stadierna det möjligt för föräldrar att aktivt stimulera och stötta sitt barn i utvecklingen av varje enskild färdighet – från de första sinnesintrycken till komplexa tankeprocesser.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online