Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom där kroppen inte kan omvandla mat till energi på ett effektivt sätt. Sjukdomen kännetecknas av förhöjda blodsockernivåer. Det finns två typer av diabetes som drabbar barn och ungdomar: typ 1-diabetes, som ibland kallas ungdomsdiabetes, och typ 2-diabetes, som tidigare kallades vuxendiabetes. De skiljer sig åt i sina effekter på kroppen och i hur de behandlas.
Vid typ 1-diabetes producerar kroppen inget insulin. Insulin är ett hormon som hjälper till att omvandla glukos till energi som kroppen kan använda. Denna form av diabetes diagnostiseras vanligtvis hos barn och personer under 20 års ålder, vilket är anledningen till att den även kallas ungdomsdiabetes. Enligt American Diabetes Association har endast fem till tio procent av alla som diagnostiserats med diabetes typ 1-diabetes.
Typ 2-diabetes är den vanligaste formen av diabetes mellitus. Vid denna form producerar kroppen antingen inte tillräckliga mängder insulin, eller så svarar kroppens celler inte på insulinet. Detta leder till onormalt höga blodsockernivåer hos den drabbade, vilket kan orsaka komplikationer om det lämnas obehandlat. Riskfaktorer för typ 2-diabetes inkluderar ärftlighet, övervikt eller viss etnisk härkomst, exempelvis afroamerikansk, asiatisk, ursprungsamerikansk eller latinamerikansk. Äldre personer löper också större risk att utveckla sjukdomen. Typ 2-diabetes blir dock allt vanligare bland barn och ungdomar – en trend som National Institutes of Health och Centers for Disease Control förklarar med den ökande förekomsten av fetma hos barn.
Diabetes är ofta en tyst sjukdom som går oupptäckt hos patienter som antingen inte känner igen tecknen eller vars symptom utvecklas så gradvis att de inte läggs märke till. Vanliga symptom inkluderar överdriven törst, plötslig viktminskning, urinvägsinfektioner, täta urinträngningar och långsam sårläkning, förutom onormalt höga blodsockernivåer. Hunger, trötthet och suddig syn är också vanliga tecken på både typ 1- och typ 2-diabetes. Diagnosen ställs utifrån resultat från ett fasteglukostest, ett glukostoleranstest eller ett slumpmässigt blodglukostest.
Om blodsockret inte hålls under kontroll kan överskott av glukos i blodet orsaka allvarliga hälsoproblem. Patienter med diabetes löper ökad risk för hjärtinfarkt och stroke. Grön starr (glaukom) och grå starr (katarakt) kan uppstå, vilket kräver regelbundna kontroller hos ögonläkare. Personer med diabetes är dessutom mer mottagliga för hudinfektioner, nervskador och njursjukdom. Regelbundna undersökningar samt effektiv hantering och kontroll av blodsockernivåerna hjälper till att förebygga komplikationer vid barndiabetes.
Enligt American Diabetes Association finns det idag ingen bot mot diabetes, men behandling och livsstilsförändringar används för att hålla blodsockernivåerna stabila och förebygga medicinska komplikationer. Typ 1-diabetes kallas även insulinberoende diabetes. Patienter med denna form måste ta insulin för att kompensera för kroppens bristande egenproduktion. Vid både typ 1- och typ 2-diabetes är måttlig viktminskning och kostförändringar som begränsar intaget av livsmedel som kan höja blodsockret avgörande för att minska sjukdomens påverkan. Dessutom kan vissa oral mediciner behövas för att förbättra kroppens förmåga att omvandla blodglukos till energi i cellerna. Blodsockernivåerna kontrolleras flera gånger per dag med en glukosmätare. Med rätt livsstilsförändringar kan diabetes hanteras framgångsrikt utan att livskvaliteten behöver försämras.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online