1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Beteendechecklista för barnobservation – så fungerar den

Att arbeta med en checklista ger bättre insikt i varför barn agerar som de gör och hjälper dig att dokumentera förekomsten eller frånvaron av specifika beteenden. Dokumenten är enkla att använda och innehåller vanligtvis listor över olika beteenden eller färdigheter som observatören ska notera under tiden hen iakttar barnet.

Checklistor grupperar ofta relevanta beteenden i kategorier, vilket gör det enkelt att registrera barnets handlingar under vardagliga aktiviteter. Nedan följer de tre vanligaste områdena som täcks av en beteendechecklista.

Socialt och emotionellt

En kategori märkt "Socialt/emotionellt" kan innehålla beteenden som barn uppvisar, exempelvis impulsivitet, stöldbeteende, lögner, fusk, kort uppmärksamhetsspann, trotsighet, envishet och aggression – men även positiva drag som lojalitet, tillgivenhet och tillit.

Observatören kan registrera informationen genom att ange "ja" eller "nej" bredvid respektive punkt på listan, genom att notera tidpunkt på dagen eller sammanhanget där beteendet förekommer, eller via ett annat format som passar den aktuella verksamheten.

Fysiskt

Beteenden eller färdigheter som observeras med hjälp av en checklista kan omfatta klumpighet, svårigheter med finmotorik och grovmotorik, ögonkontakt, syn, hörsel, tal och andra fysiska förmågor. Observatören kan även notera barnets handstil under avsnittet "Fysiska beteenden".

Ett barn kan framstå som lika fysiskt kapabelt som ett annat, men om något av dessa specifika områden visar svaghet kan det vara ett tecken på att en läkares bedömning behövs, eller att barnet bör remitteras till fysioterapi och/eller arbetsterapi.

Klassrumsprestation

En kunnig rektor, lärare, skolpsykolog eller annan utbildad personal kan bedöma barnets prestationer i klassrummet genom att granska svårigheter att behålla fokus på uppgiften, behov av upprepade instruktioner, inkonsekventa resultat, bristande organisatoriska färdigheter, svårigheter med begrepp som tid och pengar, svag matematisk beräkning, problem med problemlösning samt nedsatt läsförståelse eller läshastighet.

En lärare eller annan person som tillbringar mycket tid med barnet kan oftast utvärdera förekomsten och omfattningen av dessa beteenden utan större svårighet, eftersom mönstren blir tydliga över tid.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online