Simning har länge använts som en form av terapi för människor i alla åldrar och med alla slags förmågor. För barn med inlärningssvårigheter är den särskilt värdefull – både som pedagogiskt verktyg och som rolig, skonsam träning. När ett barn lär sig simma får det fokusera på en utmanande uppgift: att koordinera hela kroppen i vattnet. Samtidigt stärks motoriken, konditionen och inte minst självförtroendet.
Att lära ett barn med autism att simma ger mycket mer än kognitiva och fysiska vinster – det kan faktiskt rädda liv. Enligt amerikanska KSHB-TV är drunkning en av de vanligaste dödsorsakerna bland barn med autism, vilket gör vattenvana till en ovärderlig säkerhetsfördel.
Simning är också ett utmärkt sätt att utveckla motoriken hos ett barn inom autismspektrat, enligt webbplatsen Special Needs Parenting. Träningen aktiverar inte bara de stora muskelgrupperna utan tränar även hjärnans koordinationsförmåga. Eftersom barn med autism ofta hamnar utanför lagsporterna erbjuder simningen dessutom en social arena där barnet i egen takt kan bygga självförtroende och sociala färdigheter.
Barn med adhd (attention deficit hyperactivity disorder) har ofta nästintill gränslös energi, och simningen kan vara det perfekta utloppet. Ett känt exempel är den olympiske simstjärnan Michael Phelps, som själv diagnostiserades med adhd som barn och hade svårt att sitta stilla i skolan.
Som ett alternativ till läkemedlet Ritalin vände sig Phelps till simningen för att kanalisera sin hyperaktivitet. Som han berättat för Sports Illustrated upptäckte han snabbt att själva processen – att träna regelbundet och tävla – hjälpte honom att hitta fokus och struktur i vardagen. Regelbunden fysisk aktivitet i vattnet kan på samma sätt hjälpa många barn med adhd att lugna nervsystemet och förbättra koncentrationsförmågan.
Simning är ett utmärkt sätt att hjälpa barn med Downs syndrom att hålla sig aktiva och friska. Sporten är framför allt individuell, vilket innebär att barnet kan utvecklas i sin egen takt utan press att tävla mot andra eller känna sig osäkert i ett lag.
Vattnet har dessutom en terapeutisk effekt: känslan av att flyta och röra sig fritt i vattnet gör att många barn med Downs syndrom slappnar av och njuter fullt ut. Och potentialen är stor – det finns ingen anledning till att ett barn med Downs syndrom inte skulle kunna bli en riktigt duktig simmare. Down Syndrome International Swimming Organisation (dsiso.org) anordnar idag världsomspännande tävlingar där idrottare med Downs syndrom kan mäta sina krafter på elitnivå.
Oavsett om barnet har autism, adhd eller Downs syndrom erbjuder simningen en unik kombination av motion, terapi och glädje. Med rätt stöd från föräldrar och utbildade simlärare kan redan små steg i bassängen leda till stora framsteg i barnets utveckling – både i och utanför vattnet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online