
Sängvätning är ett mycket vanligt problem som drabbar miljontals barn världen över. Trots vad många tror handlar det oftast om ett fysiskt snarare än ett emotionellt problem. Tillståndet går ofta över av sig självt med tiden, men i vissa fall kan en underliggende sjukdom ligga bakom. Här går vi igenom vad som orsakar sängvätning, när man bör söka vård och hur man bäst hjälper sitt barn.
Ungefär 15 procent av alla femåringar kissar fortfarande på sig på natten. Sängvätning drabbar dessutom cirka 2–5 procent av alla tonåringar. Pojkar löper större risk än flickor att drabbas, och ärftlighet spelar roll – barn vars föräldrar hade sängvätning som barn är mer benägna att själva utveckla problemet.
Ett vanligt felaktigt antagande är att sängvätning beror på emotionella problem. I verkligheten uppstår den oftast för att barnet sover så djupt att det inte känner behovet av att gå upp och gå på toaletten under natten. Sängvätning kan även bero på brist på antidiuretiskt hormon (ADH). Detta hormon utsöndras normalt under natten för att bromsa urinproduktionen, vilket gör att man slipper behöva kissa medan man sover.
Kronisk sängvätning bör alltid tas upp med en barnläkare, som kan undersöka om det finns någon underliggande medicinsk orsak. Symtom som kan tyda på ett bakomliggande problem inkluderar:
Även om sängvätning sällan har emotionella orsaker kan barn ibland kissa på sig på natten när de är känslomässigt stressade. Stressen kan bero på svåra händelser som en skilsmässa, dödsfall i familjen eller flytt till en ny skola. Dessa barn kan samtidigt uppleva starka känsloutbrott, ofta beskrivna som emotionella "härdsmällor". Lyckligtvis är denna typ av sängvätning kortvarig och går över av sig själv när barnet inte längre mår känslobelastat.
Tills barnet får full kontroll kan nattblöjor eller träningsbyxor göra nätterna lättare för hela familjen. En läkare kan även rekommendera blåsträning och särskilda övningar som hjälper barnet att längre kunna hålla urinen. Kom ihåg att vätskeintaget aldrig bör begränsas på grund av sängvätningen – det kan leda till uttorkning och förstoppning.
Beskyll eller skäm aldrig ut barnet för olyckorna, eftersom skamkänslor kan förvärra situationen. Beröm istället torra nätter, se till att barnet går på toaletten innan läggdags och ha tålamod – de flesta barn växer ifrån problemet helt naturligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online