En överaktiv blåsa är ett relativt vanligt problem hos barn och leder ofta till inkontinens, det vill säga att barnet inte kan hålla sig. Det är dock viktigt att komma ihåg att besvären ofta minskar eller försvinner med åldern – för många barn kan det helt enkelt vara en del av uppväxten. Barn med överaktiv blåsa drabbas ofta av läckage både på dagen och under kvällen, och urinträngningen kan vara svår att hålla tillbaka.
En överaktiv blåsa beror på att blåsans muskler drar ihop sig ofrivilligt, vilket gör det svårt för barnet att kontrollera urineringen. Besvären är även vanligare hos barn med diabetes eller nedsatt njurfunktion.
Efter fem års ålder blir inkontinens betydligt mindre vanligt. Enligt National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases (NIDDK) har cirka 10 procent av alla femåringar en överaktiv blåsa. Siffran sjunker till omkring 5 procent bland tioåringar, och i vuxen ålder drabbas endast cirka 1 procent. Pojkar löper dessutom dubbelt så stor risk som flickor att ha en överaktiv blåsa.
Enures är ett annat namn på överaktiv blåsa. Primär enures innebär att ett barn aldrig har varit torrt längre än sex månader i sträck. Sekundär enures börjar när ett barn som varit torrt i mer än sex månader börjar kissa på sig igen. Nocturnell enures (nattlig enures) inträffar under kvälls- och gryningstimmar, medan diurnell enures (daglig enures) innebär att barnet kissar på sig medan det är vaket.
Enligt NIDDK vet experterna ännu inte exakt vad som orsakar nattlig inkontinens. De flesta barn som kissar på sig på natten är helt friska både fysiskt och psykiskt. Bakom problemet kan ligga en kombination av flera faktorer, exempelvis överproduktion av urin under natten, oro och ångest samt ärftlighet – bäddvätning förekommer ofta i familjen.
Urinkontinens går ofta över av sig själv. Med tiden ökar barnets blåskapacitet, och barnet blir bättre på att känna av kroppens signaler – alltså när det är dags att gå på toaletten, både dag och kväll.
Läkare rekommenderar att barn med överaktiv blåsa planerar regelbundna toalettbesök så att blåsan inte hinner bli för full. Mer fibrer i kosten kan också hjälpa, eftersom förstoppning ibland kan bidra till en överaktiv blåsa.
Läkemedel som ökar halterna av ADH (antidiuretiskt hormon) kan minska mängden urin som bildas i kroppen. Även imipramin används för att minska bäddvätning. Enligt NIDDK hjälper dessa läkemedel fler än två tredjedelar av barnen att minska blåsaktiviteten, men återfall kan ibland ske efter att behandlingen avslutats. Vanliga biverkningar är bland annat muntorrhet och torra ögon.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online