
Hyperaktiva sjukdomar och tillstånd orsakas av olika problem i kroppen som skapar en överdriven muskelaktivitet och gör att den drabbade känner sig rastlös och onormalt energisk. Hyperaktivitet innebär ofta också att personen lätt blir upprymd och får starka känslomässiga reaktioner – både när hen får något spännande och när något uppmärksamhetsfångande tas bort. Kort koncentrationsförmåga är ett vanligt samtidigt förekommande symtom vid de flesta former av hyperaktivitet.
Hyperaktivitet är sällan en fristående sjukdom utan ett tillstånd som orsakas av andra problem i kroppen. De vanligaste störningarna som ligger bakom hyperaktivitet är ADHD (attention deficit hyperactivity disorder), känslomässiga störningar som tvångssyndrom (OCD), hypertyreos (överfunktion i sköldkörteln) samt olika störningar i centrala nervsystemet och hjärnan.
Symtomen på hyperaktiva sjukdomar omfattar dels de ovan nämnda tecknen, dels mer tydliga beteenden som rastlöshet, att personen ständigt rör sig runt i rummet medan hen tittar på tv eller spelar, pratar överdrivet mycket, går fram och tillbaka, agerar impulsivt samt har svårt att behålla fokus på aktiviteter, tv-program, spel eller samtal med andra människor.
Föräldrar ignorerar ibland hyperaktivitet hos sina barn eftersom de tror att diagnosen bara används som en ursäkt för barnets beteende. Detta är tyvärr problematiskt, eftersom obehandlad hyperaktivitet kan leda till allvarliga problem senare i livet. Barn med hyperaktiva sjukdomar kan fortsätta att drabbas som vuxna, eller bära på obehandlade sköldkörtel-, nerv- och känslomässiga tillstånd som aldrig fått rätt vård.
Barn med obehandlade hyperaktivitetsproblem riskerar att utveckla flera ytterligare problem på grund av sin oförmåga att fokusera, koncentrera sig och hålla sig lugna. Många barn med hyperaktivitet blir mål för mobbning. De tenderar också att ha svårt att knyta vänskapsband, underprestera på prov i skolan, ha svårt att hänga med i undervisningen och dras till olämpliga situationer som fångar deras uppmärksamhet. Vuxna som aldrig fått behandling löper större risk att drabbas av relationsproblem och har ofta svårt att koncentrera sig i arbetet.
Hyperaktivitet missförstås ofta hos personer som alltid har haft en benägenhet att vara mycket aktiva. Ett verkligt problem uppstår dock oftast relativt plötsligt och kännetecknas av en tydligt märkbar förändring i personens normala beteende. Att vara energisk av naturen betyder alltså inte automatiskt att man lider av ett tillstånd som orsakar hyperaktivitet. Om beteendet förändras snabbt och några av de ovan nämnda symtomen uppstår bör detta diskuteras med en läkare, som kan genomföra rätt undersökningar för att identifiera orsaken.
Vid vissa former av hyperaktivitet är det möjligt att hantera tillståndet hemma, men alla symtom bör ändå utredas medicinskt eftersom hyperaktivitet kan vara ett tecken på ett allvarligare underliggande problem. Att skapa en tydlig och strukturerad daglig rutin med varierande uppgifter kan hjälpa både barn och vuxna att hantera sitt beteende. Kemiska obalanser och sköldkörtelproblem som ligger bakom hyperaktiviteten kräver däremot ordentlig behandling med receptbelagda läkemedel, vilket alltid ska ske i samråd med läkare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online