I många länder, inte minst USA, råder en verkliga fetmaepidemi – och barn är inget undantag. Snabbmatsmål som kommer med leksaker, färgstarkt godis vid kassan och mindre näringsrika skolluncher bidrar alla till att allt fler barn blir överviktiga. Men för vissa barn handlar det inte bara om matvanor: de kan lida av tvångsmässig överätning, en ätstörning som ofta har djupa känslomässiga rötter. För att kunna hjälpa ett barn till en hälsosam vikt och ett bättre mående behöver föräldrar känna till tecknen på och behandlingen av hetsätning hos barn.
Hetsätningsstörning, även kallad tvångsmässig överätning, innebär precis vad namnet antyder: att personen äter okontrollerat och ofta i betydligt större mängder än normalt. Episoderna följs ofta av överväldigande skuldkänslor. Tillståndet liknar bulimi, men med den viktiga skillnaden att den som hetsäter vanligtvis inte framkallar kräkningar eller använder andra kompensationsmetoder.
Ätstörningar är generellt sett vanligare bland kvinnor och flickor, men när det gäller hetsätning utgör män och pojkar omkring fyrtio procent av fallen. Det gör störningen till en av de mest jämna ätstörningarna ur könsperspektiv.
Barn som hetsäter kämpar ofta med viktökning eller är överviktiga. Som förälder kan du upptäcka gömda förråd av mat i barnets rum – leta efter tomma förpackningar och omslag på diskreta ställen. Det handlar oftast om onyttiga snackprodukter som ger barnet en tillfällig känsla av lugn eller glädje.
Typiska tecken att se upp med:
Det finns många anledningar till varför ett barn utvecklar ett tvång att överäta. Föräldrar misstar sig ibland och tror att barnet bara är extra hungrigt för att det växer – men även barn mitt i en växtperiod behöver regelbundna, näringsrika och välbalanserade måltider.
I de flesta fall har den fysiska ätstörningen känslomässiga rötter. Ätstörningar orsakas ofta av traumatiska händelser, exempelvis:
Det kan dröja flera år innan hetsätningen visar sig utåt. En ätstörning orsakas dock inte alltid av en enskild traumatisk händelse – ibland är resultatet av långvarig stress, ångest och de vardagliga påfrestningar som kan följa med att vara barn.
En familjeläkare eller psykiater diagnostiserar hetsätningsstörning utifrån standardiserade kriterier. Kännetecken inkluderar att äta betydligt mer mat vid ett enskilt tillfälle än vad de flesta klarar av, en stark känsla av kontrollförlust över ätandet, att äta i smyg, att äta utan hunger samt återkommande känslor av skuld och ånger. För att diagnosen ska kunna ställas krävs dessutom att hetsätningsepisoderna återkommer regelbundet under en längre tidsperiod, traditionellt minst två dagar per vecka i över sex månader.
Läkaren börjar med att bedöma barnets övergripande hälsa och kan beställa specifika tester för att upptäcka problem som ofta förknippas med övervikt, exempelvis högt blodtryck eller insulinresistens. Utöver kost- och näringsrådgivning är det avgörande att barnet med ätstörning får psykologisk behandling.
En kombination av familjeterapi och kognitiv beteendeterapi (KBT) visar god effekt. Behandlingen hjälper till att finna de känslomässiga rötterna till problemet och lär både barnet och familjen hur negativa beteenden kan brytas och ersättas med hälsosammare mönster. Enligt National Institutes of Health (NIH) hänger hetsätning ofta samman med depression, vilket innebär att vissa barn också kan ha nytta av antidepressiv medicinering som ett komplement till terapin.
Om du misstänker att ditt barn hetsäter, kontakta din barnavårdscentral eller familjeläkare i tid. Ju tidigare ätstörningen upptäcks och behandlas, desto större är chansen att barnet utvecklar en sund relation till mat och kropp – och desto lättare blir det att förebygga långsiktiga hälsoproblem.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online