Frågan om hur en människa utvecklar sin egen moral är en som ingen – vare sig forskare, psykologer eller präster – har kunnat besvara fullständigt. Barndomen är dock en formativ period, och det finns goda skäl att anta att rötterna till en persons moraliska utveckling läggs redan när hen är mycket ung.
Officiellt räknas ett barn som spädbarn fram till ett års ålder. Eftersom det i praktiken inte går att kommunicera effektivt med så små barn behandlas den moraliska utvecklingen här upp till fyra års ålder. Under denna period börjar barn förstå världen de lever i, lära sig tala och kommunicera samt gradvis definiera sin egen identitet och sitt jag.
Enligt psykologen Lawrence Kohlberg är det första stadiet av barns moraliska utveckling det som kallas egocentriskt resonemang. Från födseln till ungefär fyra års ålder ser barn hela världen utifrån sitt eget jag. Något är rätt helt enkelt för att barnet får som det vill. Det enda som styr barnets tänkande i detta skede är att vissa handlingar leder till belöningar, medan andra leder till bestraffningar.
Enligt William Damon kan det dock finnas mer i ett barns utveckling än så. Förmågan till empati – att uppleva en annan persons smärta och känslor som sina egna – visar sig redan hos barn i denna åldersgrupp. Mycket små barn som knappt kan formulera ord har observerats försöka trösta andra, till exempel en liten pojke som erbjuder sin nallefilt till en ledsen mamma. Om ett barn enbart agerade utifrån en strikt världsbild av belöning kontra bestraffning skulle ett sådant tröstande beteende vara obegripligt.
Psykologen Abraham Maslow menade att människor har en stigande ordning av behov som måste uppfyllas. Längst ner i pyramiden finns de fysiska behoven, som hunger och törst. Nästa nivå handlar om fysisk trygghet och säkerhet. Först när dessa två behov är uppfyllda tillträder den tredje nivån: kärlek och gemenskap. Man kan argumentera för att det just är behovet av att bli älskad och att höra till som startar utvecklingen av en moralkod – en kod som anpassas efter de normer som visas av de personer barnet vill tillhöra.
Spädbarns moral, liksom de flesta andra beteenden som små barn uppvisar, är ett inlärt beteende. Medan barn lär sig språk och grammatik av sina föräldrar lär de sig samtidigt tolka kroppsspråk. När ett barn börjar förstå beteenden lär det sig också vad som är rätt och fel genom exempel. Blir barnet bestraffat för en handling drar det slutsatsen att handlingen måste vara fel i föräldrarnas ögon. Först senare, när barnet börjar umgås med andra människor än sina föräldrar och hamnar i situationer utanför hemmet, utvecklas en mer komplex och nyanserad moraluppfattning än den som lärts in enbart genom exempel.
Den tidiga barndomens moral är alltså en blandning av egocentriskt tänkande, tidig empati och inlärt beteende. Teorierna från Kohlberg, Damon och Maslow kompletterar varandra och visar tillsammans hur grunden till en vuxens moral läggs långt innan barnet självt kan resonera kring etik.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online