Förlust av blåskontroll, även känd som inkontinens eller enures, är ganska vanligt hos små barn. Cirka 7 procent av alla femåriga pojkar och 3 procent av femåriga flickor har problem med blåskontrollen. Barn vars föräldrar hade inkontinens som barn löper fem till sju gånger större risk att själv utveckla enures.
Tillståndet är oftast ingen anledning till oro och försvinner ofta av sig självt. Vid 18 års ålder är bara 1 procent av alla individer inkontinenta.
Det finns fyra olika typer av barninkontinens:
Daginkontinens är mindre vanlig än nattinkontinens och brukar dessutom försvinna tidigare.
Nattinkontinens beror oftast på en liten blåsa, djup sömn eller svårigheter att känna av signalerna från en full blåsa. Den kan också bero på brist på ADH, ett hormon som bromsar urinproduktionen under natten. Dessa problem löser sig oftast i takt med att barnet mognar.
Ibland orsakas bäddvätning av obstruktiv sömnapné, som vanligtvis beror på inflammerade tonsiller eller adenoider. I sällsynta fall kan en blockering i blåsan eller urinröret, eller nervskador i samband med ryggmärgsbråck (spina bifida), ligga bakom nattlig enures.
Daginkontinens orsakas ofta av urinvägsinfektioner, men koffein eller födoämnesallergier kan också utlösa tillståndet. Ibland beror dagtidsvätning på avvikelser i njurar eller blåsa.
För att kunna få diagnosen enures måste barnet vara minst 5 år gammalt. Förlusten av blåskontroll måste dessutom inträffa minst två gånger per vecka under tre månaders tid. Om ett redan existerande medicinskt tillstånd eller en medicinering ligger bakom beteendet räknas det inte som enures.
Beteendeterapi är den mest effektiva behandlingsformen mot inkontinens. Barn lär sig övningar för att stärka blåsmusklerna och blir bättre på att tolka kroppens signaler om att blåsan är full. Vissa barn använder ett larm som upptäcker och signalerar det första tecknet på fukt, så kallad bäddvattnarlarm. Att dricka mindre vätska innan läggdags, vakna under natten för ett toabesök, gå på toaften vid regelbundna tider och undvika koffein kan också hjälpa.
Vid vissa former av nattlig enures används en syntetisk version av hormonet ADH. Läkemedel som imipramin eller antikolinergika kan också förskrivas för att lugna blåsmuskulaturen. Återfall är dock vanliga när dessa läkemedelsbehandlingar avslutas.
Hypnos har visat sig vara effektivt i vissa fall. Även akupunktur och massage har använts, men forskningsresultaten är ännu inte entydiga.
De flesta barn växer ifrån sin inkontinens naturligt med tiden. För de barn som behöver behandling lyckas beteendeterapi i cirka 75 procent av fallen. Läkemedelsbehandling ger dessutom bättre resultat när den kombineras med beteendeterapi.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online