Människans utveckling har oändligt många aspekter, vilket kan göra medvetet och genomtänkt föräldraskap utmanande. Eftersom medicinsk vetenskap och psykologi ständigt lär sig mer om hur barns utveckling fungerar, kommer kartan över barns utveckling sannolikt att fortsätta förändras under de kommande åren och decennierna. Det finns dock flera fysiska faktorer i barns utveckling som är väl etablerade och som varje förälder bör känna till.
Kost spelar en avgörande roll i barns utveckling. Rätta mängder protein, kalcium och vitaminer påverkar hjärnans, skelettets och sinnenas utveckling. Barn behöver vitaminerna A, C och D för att immunsystemet ska utvecklas, kalcium för benbyggandet och protein för hjärnans och musklernas tillväxt.
Järn är viktigt för en sund blodbildning och är ett av de näringsämnen som spädbarn världen över oftast lider brist på. Ett brett spektrum av näringsämnen stödjer alla de kroppssystem som växer och utvecklas hos barnet. Brist på ett visst näringsämne eller allmän undernäring kan vara mycket skadligt och leda till utvecklingsförseningar samt beteendeproblem som hyperaktivitet, humörsvängningar och koncentrationssvårigheter.
Att hålla om, röra vid och visa tillgivenhet är också avgörande för ett spädbarns emotionella och neurologiska utveckling. Talrika studier, bland annat av Dr. James Prescott vid Institute of Humanistic Science, visar att barn som inte får tillräckligt med fysisk kontakt och värme drabbas av utvecklingsmässiga bakslag.
Prescotts forskning betonar att brist på fysisk bindning skapar ett barn utan trygg anknytning – ett barn som löper större risk att bli antisocialt, aggressivt och i värsta fall utveckla sociopatiska eller psykopatiska drag som tonåring och vuxen.
Barn föds med hjärnor som inte är fullt utvecklade. Allteftersom de växer täcks deras nervbanor av myelin – ett fettbaserat, elektriskt ledande ämne som gör det möjligt för nervsignaler att överföras från en del av hjärnan till en annan. När denna myelinisering sker utvecklar barnet nya förmågor, både kognitiva och fysiska.
Även om många faktorer påverkar myeliniseringen är rörelse en av de allra viktigaste. Spädbarn behöver ligga och vrida sig på magen för att aktivera den myelinutveckling som krävs för att lära sig krypa. Krypandet stimulerar i sin tur hjärnan att påbörja den myelinisering som gör gåendet möjligt. Att ge barnet tid och frihet att röra sig i takt med sin utvecklingsfas främjar därmed fortsatt utveckling.
För tidigt födda barn kan börja livet med extra utmaningar, eftersom de lämnar livmodern innan graviditeten har fullföljts helt. Dessa barn utvecklas ofta långsammare än barn som föds i fullgången tid.
Vid extrem prematuritet kan barnet behöva träning hos arbetsterapeut eller sjukgymnast för att lära sig dia, samt för att stärka förmågan att hålla upp huvudet och lära sig krypa. Med rätt stöd och uppföljning kan dock många för tidigt födda barn komma ikapp sina jämnåriga under de första levnadsåren.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online