
Enligt Mayo Clinic talar man om kolik när ett spädbarn gråter mer än tre timmar per dag, upp till tre dagar i veckan, och där gråten pågår i mer än tre veckor. Även om en gråtande bebis kan vara mycket påfrestande för förälderns nerver brukar symtomen börja avta när barnet är tre till fyra månader gammalt. Det finns flera möjliga orsaker bakom kolik, men kontakta alltid barnets BVC-sköterska eller barnläkare om du märker att ditt barn tappar intresset för matning, eller om sömnmönster och beteende förändras.
När spädbarn föds är matsmältningssystemet inte färdigutvecklat. Tarmarna har ännu inte lärt sig att bryta ner mat, och musklerna i matsmältningskanalen vet inte hur maten ska pressas framåt. När ditt barn försöker få ut avföring går processen därför långsamt, vilket kan göra att luft fastnar i tarmarna. Enligt Dr. Stuart Crisp kan detta leda till att barnets tarmar expanderar och orsakar smärta.
Hur din bebis äter kan också spela roll. Äter barnet för snabbt sväljer det lätt in luft. Även överätning eller att du glömmer att rapa barnet efter matning kan orsaka obehag. Ibland kan kraftig gråt i sig göra att barnet sväljer luft, vilket ytterligare ökar gasbildning och uppblåsthet.
Överstimulering kan bidra till kolik. Nyfödda är inte vana vid höga ljud eller starka intryck, och spädbarn blir därför lätt överstimulerade, vilket ökar risken för att de blir griniga. Barn som får för många intryck under dagen – exempelvis tv-tittande, besök eller ärenden utanför hemmet – kan ha svårare att lugna ner sig.
Om du ammar kan de livsmedel du äter irritera barnets mage. Kemikalier eller allergener i maten kan orsaka magbesvär. Grönsaker, kryddstark mat eller sura livsmedel som apelsiner kan skapa gaser och uppblåsthet hos barnet. Ett bra sätt att ta reda på vad som triggar koliken är att föra dagbok över vad du äter och när ditt barn blir extra irriterat.
Enligt Dr. William Sears beror gastroesofageal reflux (GER) på att matinnehåll stiger tillbaka upp i barnets matstrupe. Matstrupen är förbunden med magsäcken via en klaff, men reflexen som gör att klaffen stänger ordentligt är fortfarande omogen hos små barn. Bebisar med GER spyr ofta upp mat, böjer ryggen bakåt, föredrar att sitta upprätt och sover sämre på natten.
Allergier kan också ligga bakom koliksymtom. Vissa modersmjölksersättningar kan ställa till det för barnets mage – prata därför gärna med en barnläkare om vilken ersättning som passar ditt barn bäst. Amningstekniken spelar dessutom roll: se till att barnet får ett korrekt grepp om bröstet, helt utan mellanrum mellan bröst och mun, så minskar mängden sväljd luft.
Du kan lindra symtomen genom att rapa barnet oftare, särskilt efter matningar, så att överflödig luft kommer ut. Håll barnet upprätt i minst en halvtimme efter matningen. Minska stimulering som tv, höga ljud och starkt ljus, särskilt före läggdags. Så kallade fotbollsgreppet kan också hjälpa mot kramp i magen: håll barnet med ansiktet nedåt i armvecket, låt benen straddle runt din hand och se till att magen trycker mot din handled. Med dessa tekniker kan du ofta hjälpa din bebis att lugna ner sig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online