Personer med uppmärksamhetsstörning (ADD) eller adhd använder ofta Ritalin som en del av sin behandling. För många innebär läkemedlet en enorm skillnad i vardagen – koncentrationen förbättras och impulskontrollen blir lättare att hantera. Eftersom behandlingen ofta pågår i flera år är det viktigt att känna till de biverkningar som kan utvecklas gradvis vid långvarig användning.
Barn som använder centralstimulerande läkemedel under lång tid riskerar att bli något kortare än sina jämnåriga. Forskningen kring fenomenet har inte specifikt studerat Ritalin, men tillväxthämning förekommer vid långvarig användning av stimulantia – och Ritalin (metylfenidat) är just ett sådant preparat. Barn som behandlas under längre perioder bör därför följas upp regelbundet när det gäller längd och vikt.
Söker du efter studier om Ritalins säkerhet vid långvarig användning hittar du förvånansvärt lite data, särskilt när det gäller barn. De flesta läkare är överens om att forskningsunderlaget är tunt. Med detta i åtanke rekommenderar de flesta experter att barn under sex års ålder inte får medicinen.
Vid långvarig användning finns det skäl att vara uppmärksam på hjärtats hälsa. Mellan 1990 och 2000 rapporterades 186 dödsfall bland barn som kopplades till långvarig Ritalin-användning. Läkemedlet kan få artärer och vener att dra ihop sig, vilket ökar hjärtfrekvensen och belastar hjärtat – i vissa fall med hjärtsvikt i tidig ålder som följd. Ett förstorat hjärta upptäcks ibland först i samband med obduktion. Personer med kända hjärtfel bör därför alltid genomgå en noggrann hjärtundersökning innan behandlingen inleds.
Vid långvarig användning finns även en risk för beroende. Ritalin innehåller metylfenidat, ett ämne som klassas som narkotikum och som återfinns på den amerikanska drogenheten DEA:s lista över missbrukade preparat – samma lista som kokain. Preparatet räknas som ett av de tio mest missbrukade receptbelagda läkemedlen. En undersökning från DEA visade att mellan 30 och 50 procent av de ungdomar som fanns på rehabiliteringscenter var där på grund av Ritalin-missbruk, ofta genom injicering eller snortning.
Över fem miljoner barn tar idag Ritalin, och antalet fortsätter att växa. Det innebär att ungefär ett av åtta barn använder läkemedlet eller något liknande. Sedan 1991 har användningen femfaldigts – liksom antalet akutbesök bland ungdomar mellan 10 och 17 år som kopplas till Ritalin-missbruk.
Dosökning är vanligt bland personer som använder Ritalin. När kortverkande metylfenidat släpper uppstår ofta depression och irritabilitet, och många läkare rekommenderar därför kortare intervall mellan doserna. Detta kan dock maskera depressiva symtom, som i stället kan visa sig dramatiskt senare – särskilt den abstinensliknande nedstämdhet som kan drabba den som slutar ta medicinen. I värsta fall kan resultaten bli allvarliga.
Mät blodtrycket ofta om du tar Ritalin. De flesta upplever ingen höjning, men förhöjt blodtryck är en möjlig biverkning vid långvarig användning. Hos vissa stiger blodtrycket markant, medan andra bara ser små förändringar. Eftersom variationen är så stor är det klokt att kontrollera blodtrycket regelbundet under hela behandlingsperioden.
Sluta aldrig med Ritalin på egen hand. Har du använt läkemedlet länge och känner oro för biverkningar, diskutera med din läkare om en individuell avvägning av nytta och risk. Regelbundna uppföljningsbesök – med kontroll av längd, vikt, blodtryck och hjärtfunktion – är det bästa sättet att använda Ritalin så säkert som möjligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online